Svensk och EU-domstolens rättspraxis i internationell privat- och processrätt 2021–20222 hänvisningar
- Ett till internationell privat- och processrätt närliggande problem aktualiserades i NJA 2021 s. 416, där en man som ansökt om äktenskapsskillnad inte kunde visa att han och hustrun (vilken fanns på okänd ort och inte kunde nås) ingått ett i Sverige civilrättsligt giltigt äktenskap. Ingen av parterna var folkbokförd i Sverige, men detta var enligt HD inte avgörande. Att mannen gav in ett beslut från Migrationsverket där det framgår att han till verket uppgett att han var gift med svaranden var i brist på annan tillförlitlig dokumentation inte tillräckligt. Enligt 5 kap. äktenskapsbalken tillkommer talerätt i mål om äktenskapsskillnad endast makarna. I mål om äktenskapsskillnad måste det därför vara utrett att ett civilrättsligt giltigt äktenskap föreligger. Talerätten är en tvingande processförutsättning och HD hänvisade till domstolarnas långtgående utredningsskyldighet beroende på bl.a. att en dom på äktenskapsskillnad medför rättsverkningar för båda parter och ”ska kunna erkännas i andra länder”. Med hänsyn till bristande talerätt blev mannens ansökan om äktenskapsskillnad således avvisad. — Jfr i tidigare rättspraxis NJA 2017 s. 430 samt NJA 2020 s. 929. Det kan tilläggas att om mannens ansökan föranletts av hans önskan att ingå ett nytt äktenskap så riskerar han att falla mellan två stolar: han kan inte få svensk skilsmässa samtidigt som han på grund av sina tidigare uppgifter förmodligen kan ha svårt att klara en svensk hindersprövning.
- RH 2021:30 2 RH 2021:32 11 RH 2021:46 11 RH 2022:10 13 RH 2022:12 2, 6