2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter
Fredrik Banke · SvJT 2023 s. 366–382 · 1 ställe
- 3 kap. 7 § RB. 1 8 Fitger m.fl., Rättegångsbalken (1942:740), kommentaren till 3 kap. 7 §, 2022-1004 (JUNO). 19 3 kap. 4 § 5 st. RB. 20 Prop. 2016/17:174 s. 14 f. 21 Prop. 2016/17:174 s. 250. 22 SOU 2011:42 s. 249. 2 3 Prop. 2016/17:174 s. 14 f. 24 SOU 2011:42 s. 251. 25 Se Högsta domstolens verksamhetsberättelser åren 2017–2020. 26 NJA 2021 s. 490. 27 NJA 2020 s. 858 (I–III). 28 NJA 2020 s. 717. 29 NJA 2020 s. 190. 3 0 Se Högsta domstolens verksamhetsberättelser åren 2017, 2018 och 2020. 31 NJA 2020 s. 143 och NJA 2018 N 2. 32 Se NJA 2018 s. 229 I som handlade om människosmuggling respektive NJA 2020 s. 216 om olaga förföljelse. 33 Högsta domstolens beslut den 1 februari 2019 i mål Ö 5726-17. 34 Förundersökningen lades senare ned, se JO 8268-2017. 35 Läs ordalydelsen av artikel 6.1 EKMR. Bestämmelsen ska tolkas i ljuset av artikel 6.1 EKMR, se 2 kap. 19 § RF, prop. 1993/94:117 s. 37 samt NJA 2010 s. 274. 3 6 Micallef mot Malta, 15 oktober 2009, p. 93. 37 Jfr Delcourt mot Belgien, 17 januari 1970, p. 31. 38 Belilos mot Schweiz, 29 april 1988, p. 67. 39 Sandgren, C, Jäv mot extern adjungerad ledamot och nämndeman, SvJT 2014 s. 864, på s. 868 f. 4 0 Langborger mot Sverige, 22 juni 1989. 4 1 Eva Tiby, Domarjäv, 1993, s. 268. 42 Prop. 1990/91:98. Se 14 a § 2 st. i den numera upphävda lagen (1974:1082) om bostadsdomstol. 43 Prop. 1990/91:98 s. 34 f. 4 4 Steck-Risch m.fl. mot Liechtenstein, 11 maj 2010. 4 5 Jfr Pescador Valero mot Spanien, 17 juni 2003, p. 27. 46 Notera exempelvis att Europadomstolen i A.K. mot Liechtenstein, 9 juli 2015, p. 79 konstaterat att det faktum att en domare avgör jävsanklagelser som riktas mot andra domare i samma domstol ger upphov till tvivel beträffande vederbörandes opartiskhet och oberoende. 4 7 Jfr Nicholas mot Cypern, 9 april 2018, p. 63. 4 8 Prop. 1973:90 s. 28. 49 SOU 2008:125 s. 341 ff. 50 Prop. 2009/10:80 s. 140. 5 1 Se avsnitt 2.2. 52 Se avsnitt 2. 5 3 Se fotnot 3. 5 4 En naturlig konsekvens av en sådan ordning skulle vara att göra motsvarande överföring från HFD till HD för dito mål i HFD (notera emellertid att domvilla inte finns som extraordinärt rättsmedel i förvaltningsprocessrätten). En sådan motsvarande överföring behöver dock utredas närmare. 55 Se fotnot 33. 56 Den tematiskt närliggande SOU 2023:12 om förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende behandlar bl.a. samarbetet mellan HD och HFD, men inte i förhållande till problematiken i prövningsordningen. 57 Mattsson, D, Reformen år 1971 och en framåtblick, SvJT 2022 s. 580, på s. 584.fotnot 17 · s. 367
Magnus Gustafsson · SvJT 2022 s. 193–206 · 1 ställe
- De straffrättsliga sanktionerna för insiderhandel framgår av 2:1 MmL och består av fängelse i högst två år vid brott av normalgraden. För grovt brott är straffet högst sex års och lägst sex månaders fängelse. Sådana omständigheter som kan föranleda att ett brott bedöms som grovt är att gärningsmannen innehar en sådan ställning i en emittent att vederbörandes agerande kan påverka förtroendet för marknaden och den aktuella emittenten eller att den gjorda vinsten omfattat ungefär fem basbelopp eller mer och tillfallit gärningsmannen eller en närstående till vederbörande. Det finns dock andra faktorer att beakta, exempelvis huruvida gärningen varit en del av ett led liknande gärningar, att gärningen varit särskilt organiserad eller att den varit utformad för att i hög grad utnyttja kursförändringar. En utgångspunkt vid straffmätning i svensk rätt är att straffvärde i varje enskilt fall bestäms med utgångspunkt i den aktuella gärningens minimistraff och att det därefter eventuellt höjs, något som möjligen kan sägas framgå indirekt av 29:1–3 BrB. Därmed får de lägre delarna av varje angiven straffskala som utgångspunkt antas vara de mest nyttjade. Om ett straff anges vara fängelse utan att någon minimilängd anges, vilket är fallet för insiderbrott av normalgraden, utgörs straffskalans nedre gräns av böter. För insiderbrott torde dagsböter vara den enda bötestypen av intresse. Dagsböter uppgår enligt 25:2 BrB till lägst 750 kr och högst 150 tkr. 3.2.2 Sanktionerna i praktiken Med tanke på de många olika slags sanktioner som, åtminstone i teorin, kan aktualiseras av insiderhandel och den stora variationen mellan maximi- och minimibelopp för framförallt sanktionsavgifterna finns det anledning att söka en närmare förståelse för hur sanktionerna faktiskt tillämpas. Eftersom inga administrativa sanktionsförelägganden avseende insiderhandel utfärdats, något som kommer diskuteras närmare i avsnitt 4, har ingen praxis kunnat bildas avseende deras omfattning. Viss ledning kan dock sannolikt hämtas från NJA 2020 s. 858 I–III, där sanktionsavgifter för marknadsmanipulation behandlades. I avgörandena konstaterade HD att FI:s etablerade praxis med ett standardintervall om 40–140 tkr och normalbelopp om 70 tkr ”på ett rimligt sätt [får] anses återspegla allvaret i överträdelser av detta slag.” Ett av fallen utgjorde ett normalfall av handel med små volymer, något som typiskt sett bedöms som marknadsmanipulation. Inga omständigheter ansågs tala särskilt för att höja eller sänka avgiften, varpå den bestämdes till 70 tkr. I de två andra fallen fastställdes högre sanktioner om 100 tkr samt 120 tkr, i det ena fallet med hänvisning till tidigare liknande beteenden och i det andra med hänvisning till att beteendet varit särskilt ägnat att vilseleda marknaden.Oproportionerlig, svårtillämpad och föga anpassad till verkligheten · p. 3 · s. 197