Rättsfall

NJA 2020 s. 822

Citera

NJA 2020 s. 822

BibTeX

@misc{nja-2020-s-822,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2020 s. 822}},
  year         = {2020},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

6 hänvisningar i 5 artiklar · 6 stycken/fotnoter

Tolkning av avtal, andra rättshandlingar och annan kommunikation1 hänvisning

Jon Kihlman · SvJT 2026 s. 463–479 · 1 ställe

HD har i åtskilliga fall de senaste åren tillämpat en i princip enhetlig formel för hur avtal skall tolkas. I flera av dem har domstolen särskilt markerat att den har beaktat om fråga är om ett individuellt utformat avtal eller om ett standardavtal. När detta skrivs är det senaste av standardavtalsfallen Brf Ida (NJA 2025 s. 221). Under rubriken ”Tolkning av standardavtal” angav HD i p. 9 följande: Vid tolkning av avtal med standardkaraktär, där det inte mellan avtalsparterna förekommit något som har betydelse för tolkningen, ska hänsyn tas till ett antal faktorer. Det centrala är det omtvistade villkorets ordalydelse. Ledning kan hämtas från systematiken och de övriga villkoren i avtalet. Också andra faktorer kan ha betydelse, exempelvis vad som framgår av närliggande dispositiv rätt och vad som sakligt sett framstår som en förnuftig och rimlig reglering av parternas intressen. Vilken eller vilka tolkningsfaktorer som ska beaktas och vara utslagsgivande får avgöras utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Med marginella variationer har HD, som sagt, använt samma formel i åtskilliga rättsfall de senaste åren, se till exempel Mösseberg II (NJA 2023 s. 689) p. 36, Epidemiavbrottsförsäkringen (NJA 2023 s. 630) p. 9 ff., Knoppens golvvärmesystem (NJA 2020 s. 822) p. 15 och Partneravtalet (NJA 2015 s. 741) p. 10. De angivna faktorerna är inte också olika metoder. De är bara komponenter i samma metod och skall — eller kan — användas tillsammans med och komplettera varandra.Avtalstolkning — HD:s objektiva tolkningsmodell · p. 1 · s. 464

Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten1 hänvisning

Jessica Östberg, Hanna Almlöf · SvJT 2024 s. 83–112 · 1 ställe

Se NJA 2016 s. 962 p. 27 och 29 och NJA 2020 s. 822 p. 14, som dock rörde en ekonomisk förening samt Lehrberg, B., Aktieägaravtal och bolagsordning, Iusté 2015, s. 13 f. Det ska framhållas att den kontraktuella relationen mellan medlemmen och associationen är tydligare i ekonomiska föreningar än i aktiebolag, då hela grundtanken med en ekonomisk förening är att främja de enskilda medlemmarnas ekonomiska intresse och medlemmarna även är skyldiga att delta i föreningens verksamhet enligt det kooperativa kriteriet. Lindskog har ställt sig kritisk till det kontraktuella inslaget, se Lindskog, S., ’Något om tolkning och jämkning av bolagsordningar och andra associationskonstitutioner’, i Gilson m.fl. (red.), Festskrift till Rolf Skog, s. 793–813, särskilt på s. 797 och not 33. I de fall det finns ett aktieägaravtal eller om aktieägarna samarbetar nära inom ramen för bolaget finns det ett tydligt kontraktuellt förhållande och en lojalitetsplikt till följd därav, se vidare Del II av denna artikelserie, Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten — särskilt om minoritetsmissbruk.fotnot 170 · s. 108

Alternativa anspråksvägar i skadeståndsrätten - om förhållandet mellan kontrakts- och deliktsansvar i avtalsförhållanden och kontraktskedjor1 hänvisning

Stina Bratt · 2023, s. 1–2003 · 1 ställe

186, 189, 190, 197, 295 NJA 2020 s. 115 (De försvunna korna) 69, 286 NJA 2020 s. 624 (Den oskäliga skifteslikviden) 118 NJA 2020 s. 807 (Den skadliga elen) 179 NJA 2020 s. 822 (Knoppens golvvärmesystem) 353 NJA 2021 s. 159 (Den skadade husbilen) 287 NJA 2021 s. 622 (Länna Marks fordran) 45, 65, 125, 310, 433, 462 526Högsta domstolen · p. 52 · s. 463

Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–20202 hänvisningar

Jessica Östberg · SvJT 2022 s. 1056–1139 · 2 ställen

Hur identifieras rättsregler i HD:s prejudikat?1 hänvisning

Christina Ramberg · SvJT 2022 s. 519–522 · 1 ställe

NJA 2001 s. 750, NJA 2005 s.142, NJA 2006 s. 53, NJA 2007 s. 17, NJA 2007 s. 35, NJA 2007 s. 962, NJA 2008 s. 688, NJA 2009 s. 672 ”Malmbergsbagarn”, NJA 2010 s. 227, NJA 2010 s. 416, NJA 2010 s. 559, NJA 2010 s. 629, NJA 2011 s. 600, NJA 2012 s. 3, NJA 2012 s. 597, NJA 2012 s. 725, NJA 2012 s. 1095, NJA 2013 s. 253 ”BWE:s rättsskyddsförsäkring”, NJA 2013 s. 271 ”Skadorna på Läckebys arbeten”, NJA 2014 s. 960 ”Det Andra Bolaget”; NJA 2015 s. 3, NJA 2015 s. 741 ”Partneravtalet”, NJA 2015 s. 862 ”Den uteblivna slutbesiktningen”, NJA 2015 s. 991, NJA 2015 s. 1040 ”De enstegstätade fasaderna II”, NJA 2017 s. 94, NJA 2017 s. 113 ”Den överlåtna övertagandebesiktningen”, NJA 2017 s. 237 ”Bygglovet och särskoleplaceringen”, NJA 2018 s. 171 ”Leksaksaffären i Vimmerby”, NJA 2018 s. 266 (Högskoleavgiften), NJA 2018 s. 653 ”De ingjutna rören”, NJA 2018 s. 834 ”Vitesundantaget i ansvarsförsäkringen”, NJA 2019 s. 171 ”Belgor”, NJA 2019 s. 195 ”Husbilarna”; NJA 2019 s. 866 ”Branddammen på Malmö flygplats”, NJA 2020 s. 723 ”Vandrarhemmet i Lycksele”, NJA 2020 s. 822 ”Knoppens golvvärmesystem”, NJA 2021 s. 943 ”Omsättningsmålet”. Det råder inte längre någon prejudikattorka på avtalsrättens område.fotnot 4 · s. 521