Rättsfall
NJA 2017 s. 1094
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2017 s. 1094
BibTeX
@misc{nja-2017-s-1094,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2017 s. 1094}},
year = {2017},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
6 hänvisningar i 3 artiklar · 6 stycken/fotnoter
Prövningsordningen vid återkrav av överlämnad egendom2 hänvisningar
- Det rör sig framför allt om ”Tandläkarens olycka” NJA 2014 s. 364, ”Terrys restaurang” NJA 2017 s. 1094 och ”Den betalande sambon” NJA 2019 s. 23. Själv deltog jag i ”Tandläkarens olycka” och ”Terrys restaurang” (skiljaktig).
- Men det rörde till sig med ”Terrys restaurang” NJA 2017 s. 1094. Här frångick HD ”Tandläkarens olycka” genom att tillämpa bevisprincipen i ”Hakvin och Elvira” fastän överföringen var ostridig. Att HD utan plenum nyanserar och utvecklar äldre praxis är i sin ordning. Men att gå tvärs emot ett tidigare uttalande utan att ge någon bärande förklaring varför är enligt min mening inte förenligt med god prejudikatbildning. Om något avgörande skall kritiseras, så är det enligt min mening ”Terrys restaurang”.
- Här ska slutligen uppmärksammas en serie rättsfall där bevisbördan kommit att få en del uppmärksamhet. Dessa rättsfall är ”Tandläkarens olycka” NJA 2014 s. 364, ”Terrys restaurang” NJA 2017 s. 1094 och ”Den betalande sambon” NJA 2019 s. 23. (Se om diskussionen bl.a. Alexander Hardenberger, Bevisbördans placering i fordringsmål — en rättsfallsstudie, SvJT 2018 s. 360 ff. och densamme, Bevisbördans placering i fordringsmål II — särskilt om förhållandet mellan den civilrättsliga regeln och föremålet för bevisbördan, SvJT 2019 s. 705 ff. samt Stefan Lindskog, Prövningsordningen vid återkrav av överlämnad egendom, SvJT 2020 s. 297 ff.)
- I ”Terrys restaurang” NJA 2017 s. 1094 var förhållandena följande. I april 2012 förde B över 600 000 kr till A:s bankkonto. Samma månad förvärvade A aktier i Terrys Restaurang. Ungefär en månad senare överlät A aktier i restaurangen till B:s son. B gjorde gällande att överföringen på 600 000 kr avsåg ett lån. Enligt honom ville A köpa aktier i Terrys Restaurang men hade inte tillräckligt med pengar för förvärvet. B erbjöd därför A ett lån. Han har vid flera tillfällen försökt att få tillbaka pengarna utan att lyckas. A har gjort gällande att överföringen avsåg betalning för aktier i Terrys Restaurang. B kunde dock, av ekonomiska skäl, inte stå som ägare till aktierna. Det bestämdes därför att B:s son skulle stå som aktieägare. Efter att A förvärvat aktier i Terrys Restaurang överlät han 30 procent av aktierna till B:s son. Frågan i målet var vem av parterna som har bevisbördan i en situation där det är ostridigt att en överföring har skett men det råder oenighet om det rör sig om försträckning (ett penninglån) eller betalning (i det här fallet för aktier i en restaurang).
- Följande kan sägas om rättsläget. I ”Tandläkarens olycka” NJA 2014 s. 364 stod försträckningspåståendet mot ett påstående om gåva. HD lade då bevisbördan för sin version av vad som avtalats på den påstådda gäldenären. I ”Terrys restaurang” NJA 2017 s. 1094 invände borgenären att överföringen varit en betalning till honom. I det fallet ålades gäldenären bevisbördan i enlighet med huvudregeln i ”Hakvin och Elvira” NJA 1975 s. 577. I ”Den betalande sambon” NJA 2019 s. 23, förklarade borgenären ett flertal betalningar av fakturor till tredje man som normala bidrag till parternas levnadsomkostnader alternativt gåvor. Även i detta fall ålade HD gäldenären att bevisa att betalningarna varit lån till borgenären.