Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–20204 hänvisningar
- Se bl.a. NJA 2013 s. 725, NJA 2016 s. 625, NJA 2018 s. 602, NJA 2018 s. 1038 och NJA 2019 s. 941.
- NJA 2016 s. 625 och NJA 2016 s. 1047.
- 2.2.1 Bolagsmans regressrätt I 2 kap. 20 § första stycket HBL stadgas att bolagsmännen i ett handelsbolag svarar solidariskt för bolagets förpliktelser. Om en bolagsman har en fordran på grund av utgifter för bolagets räkning, fordran på förvaltningsarvode eller fordran på ränta på insats, föreligger en regressrätt gentemot annan bolagsman (se 2 kap. 12 § HBL). Av bestämmelsen följer emellertid även att sådan regressrätt inte kan göras gällande under bolagets bestånd. Enligt 2 kap. 44 § första stycket HBL är ett handelsbolag upplöst när skiftet har skett eller, i de fall då en likvidator har likviderat bolaget, när slutredovisningen har delgetts bolagsmännen. Av andra stycket samma bestämmelse följer dock att vid en underskottskonkurs ska bolaget anses upplöst när konkursen avslutas. I NJA 2016 s. 625 uppkom fråga om vad som krävs för att en handelsbolagsman som före och under ett handelsbolags konkurs har betalat skulder tillkommande bolaget ska ha regressrätt mot annan bolagsman. HD redogjorde inledningsvis för reglerna rörande bolagsförhållandets avveckling och för bestämmelserna i 2 kap. 44 § HBL. Det konstaterades bland annat att skiftet innebär en slutreglering av bolagsmännens inbördes förhållande och att bolagsman som har en negativ kapitalandel kan behöva tillskjuta medel, medan en bolagsman som har en positiv kapitalandel har rätt att få ersättning för detta. Ifråga om just underskottskonkurs konstaterades att även om bolaget är upplöst som juridisk person i samband med att konkursen har avslutats innebär inte det att bolagsmännens inbördes förhållande är slutreglerat. Istället krävs enligt HD att ett skifte sker för en sådan slutreglering. Härefter konstaterades att bestämmelsen i 2 kap. 12 § HBL måste anses omfatta alla fordringar som har sin grund i fordringsförhållandet och inte endast de som räknas upp i lagtexten (således omfattas även regressanspråk på grund av infriad bolagsskuld). HD tolkade därmed inte lagtexten strängt efter bokstaven, utan snarare med beaktande av dess ändamål, även om ändamålen inte åberopades uttryckligen. Det framhölls vidare att syftet bakom regleringen av innebörd att regressrätten inte kan göras gällande under bolagets bestånd var att uppmuntra till samråd mellan bolagsmännen och en försiktighet i fråga om förvaltningsåtgärder. Mot bakgrund härav samt med beaktande av innebörden av och förfarandet kring en slutreglering kom HD fram till att en fordran mot en annan bolagsman endast kan göras gällande som en del i den slutreglering som sker genom skiftet och att det gäller även vid en underskottskonkurs. Det noterades att bolagsmännen dock är fria att avtala om att regress ska få göras gällande under bolagets bestånd.