Rättsfall

NJA 2015 s. 961

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2015 s. 961

BibTeX

@misc{nja-2015-s-961,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2015 s. 961}},
  year         = {2015},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter

Förstahandshyresgästens ansvar för andrahandshyres gäst efter kontraktstidens utgång – tillämpning av allmänna kontraktsrättsliga principer. Även fråga om analog tillämpning av regler om preklusion i RB. Lägenheten i Jämjö1 hänvisning

Richard Hager · JT 2024 s. 86–97 · 1 ställe

Ett exempel kan här vara NJA 2012 s. 1021 där HD lät köplagens reglering vinna insteg på området för fastighetsköp när det gäller frågan om reklamation vid rättsliga fel. Reklamationsfristen (skälig tid) befanns börja löpa, i linje med köplagens regel (41 §), redan när tredje mans krav om viss rättighet i fastigheten kan anses vara grundat på sannolika skäl och inte först senare när detta krav är klarlagt. Jordabalkens avsaknad av en entydig regel kompletterades i fallet av vad man måste kalla för mer allmängiltiga principer. Detta trots att det går att hävda att den bakomliggande situationen i flera avseenden skiljer sig åt mellan fastighetsköp och köp enligt köplagen. Här räcker det med att påpeka att fastighetsköpet i sig knappast i regel är förknippat med samma skyndsamhet som det genomsnittliga köpet enligt köplagen är. Ett annat senare exempel, ett hyresrättsligt sådant, är Lägenheten på Karlaplan NJA 2022 s. 82 där HD på motsvarande sätt kan sägas ha, i viss mening, mer lutat sig mot allmänna regler och därmed mindre mot JB:s särreglering. Avgörandet i detta fall kan sägas ha stått mellan att tillmäta de särskilda (sociala) skäl som ligger bakom makes eller sambos övertaganderätt enligt jordabalken avgörande betydelse eller att i stället just s.a.s. luta sig mot allmänna avtalsrättsliga regler. Ytterligare ett exempel, NJA 2015 s. 961, som dock gick i motsatt riktning, och som därför visar på att särskilda hänsyn och regler kan motivera att allmänna principer i viss mening hålls tillbaka. Det nu åsyftade fallet gällde bland annat de allmänna principerna om accession i relation till JB:s tillbehörsreglering. Här kan det inte råda någon tvekan om att reglerna om accession verkar i motsatt riktning än vad nu åsyftad tillbehörsregel gör. Regeln som återfinns i 2 kap. 4 § JB syftar till att kunna särbehandla eller särskilja ett presumtivt tillbehör i förhållande till fastigheten som förmögenhetsobjekt, medan principerna om accession tvärtemot s.a.s. håller samman två föremål som ett. I det nämnda fallet fann HD att principerna om accession inte kunde tillämpas och därmed att JB:s regler i viss mening ägde företräde. Här fick alltså de allmänna principerna stå tillbaka, men det kan påpekas att förhållandena var säregna inte minst som en följd av att flera fastigheter berördes.Kommentar · p. 2 · s. 90

Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–20191 hänvisning

Johnny Herre, Svante O. Johansson · SvJT 2020 s. 828–1071 · 1 ställe

Gränsen mellan fast och lös egendom var också föremål för prövning i NJA 2015 s. 961. Här hade lägenheter i ett antal byggnader på några fastigheter anslutits till det allmänna telenätet genom att en telekabel drogs i marken från en telestation fram till respektive byggnad och sedan genom teleledningar som drogs i rör fram till respektive lägenhet. HD bekräftade här att det är av central betydelse i vems intresse ett föremål har tillförts, fastighetsägarens eller någon annans. Bland de omständigheter som ska beaktas ingår ”vem som fattat beslut om att ett föremål ska tillföras en fastighet, vem som burit kostnaderna för föremålet, vem som har nyttan av föremålet, vem som ansvarar för drift och underhåll samt vad som åsyftats i fråga om ägandet”. Däremot anses vem som rent faktiskt har ombesörjt själva anbringandet vara av underordnad betydelse.Förpliktelsernas innehåll · p. 13 · s. 894