Besluten runt prejudikatfrågan — vad betyder de?2 hänvisningar
- I det tidigare avgörandet ”Häktningsrestriktionerna” NJA 2015 s. 769 hade Högsta domstolen för första gången reducerat ett fängelsestraff med hänvisning till att den tilltalade under lång tid hade varit häktad med restriktioner. Häktningstiden med restriktioner hade pågått under omkring ett år. Detta föranledde en straffnedsättning, med stöd av 29 kap. 5 § första stycket 9 brottsbalken, med två månader för var och en av de sex tilltalade. Fängelsestraffens längd bestämdes till mellan ett år och fyra månader som kortast och sju år som längst. Som namnet på rättsfallet antyder var prejudikatfrågan just om en straffnedsättning skulle ske på grund av den långvariga häktningstiden med restriktioner.
- I ”GPS-puckarna” NJA 2020 s. 703 var huvudfrågan hur förberedelse till brott bör straffvärdebedömas. Högsta domstolen gav i domen generella och värdefulla anvisningar hur straffvärdebedömningen bör gå till. Så som prejudikatfrågan presenterades kan dock knappast frågan om beaktande av billighetsskäl vara en del av denna. I p. 37 uttalade Högsta domstolen: 37. J har i detta mål varit frihetsberövad med restriktioner i drygt åtta månader. Denna omständighet bör beaktas vid straffmätningen på så sätt att straffets längd sätts ned (jfr ”Häktningsrestriktionerna” NJA 2015 s. 769 och ”Grillen” NJA 2017 s. 814). Men i diskussion med kollegor har jag mötts av uppfattningen att Högsta domstolen varken i ”Grillen” eller annars har gett någon mera precis vägledning i frågan, hur stor reduktion som bör göras när restriktionerna har pågått under kortare tid än ett år. I sammanhanget bör nämnas att domarna i Hovrätten över Skåne och Blekinge vid en praxisdiskussion år 2016, med anledning av avgörandet ”Häktningsrestriktionerna”, har diskuterat vad som bör gälla när restriktionstiden uppgår till runt sex månader. Hovrättens ledamöter enades om att det bör vara en utgångspunkt att straffet reduceras med en månad vid sex månaders restriktionstid. För ett ställningstagande till om denna riktlinje är överspelad eller fortfarande gäller blir det avgörande om den enskilde domaren ger ”Grillen” ett prejudikatvärde i detta hänseende. 3.4 ”Toppbyggs verifikationer” NJA 2020 s. 497 ”Toppbyggs verifikationer” NJA 2020 s. 497 gällde ansvar för bokföringsbrott. Ingen specifik prejudikatfråga finns angiven, men med hänsyn till hur rubriken till avgörandet har utformats får man intrycket att det var åsidosättanderekvisitet, huvudsakrekvisitet och rubriceringen som Högsta domstolen fokuserade på.