Rättsfall

NJA 2015 s. 261

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2015 s. 261

BibTeX

@misc{nja-2015-s-261,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2015 s. 261}},
  year         = {2015},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter

Europeiska unionens straffrätt i allmän domstol (I)1 hänvisning

Ulf Wallentheim, Joakim Zetterstedt · SvJT 2021 s. 104–121 · 1 ställe

Det kan alltså i det enskilda fallet finnas alternativ till att häkta en misstänkt person i utevaro för att åstadkomma ett överlämnande. Frågan prövades i rättsfallet NJA 2015 s. 261, där en man misstänkt för våldtäkt begärdes fortsatt häktad i sin utevaro. Mannen hade under flera år varit utevarohäktad och begärd överlämnad enligt en europeisk arresteringsorder, men överlämnande kunde inte ske eftersom mannen förskansat sig på en ambassad i ett annat EU-land. HD konstaterade att det förhållandet att mannen hållit sig undan på en ambassad inte kunde räknas honom tillgodo vid en proportionalitetsprövning. Det kunde däremot åklagarens underlåtenhet att vidta alternativa utredningsåtgärder. Enligt HD måste den långa tid som häktningen hade bestått vägas in i bedömningen, vilket innebar ett ökat krav på de brottsutredande myndigheterna att undersöka alternativa utredningsmöjligheter för att driva förundersökningen framåt. Vid tidpunkten för HD:s prövning hade åklagaren vidtagit åtgärder för att få till stånd ett förhör med mannen i det andra landet. Detta och — som det får förstås — risken för att mannen vid en upphävd häktning skulle fly till en plats där möjligheterna till lagföring saknades eller var små, ledde HD till slutsatsen att fortsatt häktning var förenligt med proportionalitetsprincipen. 5.3.3 Häktning i samband med dom Likabehandlingsprincipen gör sig gällande även vid prövningen av en fråga om häktning i samband med dom av en unionsmedborgare som har hemvist i ett annat EU-land. Det är alltså vid häktning på grund av flyktfara som rätten måste ställa sig frågan om en svensk medborgare i en jämförbar situation hade häktats.EU:s straffrätt i svenska domstolar · p. 31 · s. 118

Rättigheter (del II av II)1 hänvisning

Hans-gunnar Axberger · SvJT 2018 s. 849–875 · 1 ställe

Genom den offentlige försvarare som förordnats för honom initierade Assange överprövningar av häktningsbeslutet i flera vändor, varvid Högsta domstolen tog ställning till förfarandets rättsenlighet (NJA 2015 s. 261). Den svenska åklagaren försökte, efter att inledningsvis ha varit emot det, hålla förhör med Assange på ambassaden. Förhör kom slutligen till stånd i november 2016. Den 19 maj 2017, en tid efter att Assange en fjärde gång begärt omprövning av häktningen, lades förundersökningen ned. Motiveringen var att det inte fanns anledning att tro att den beslutade utlämningen skulle kunna verkställas inom överskådlig tid.Exempel från rättspolitik och rättstillämpning · p. 24 · s. 862