Rättsfall

NJA 2015 s. 110

Citera

NJA 2015 s. 110

BibTeX

@misc{nja-2015-s-110,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2015 s. 110}},
  year         = {2015},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

11 hänvisningar i 4 artiklar · 11 stycken/fotnoter

Fel under garantitid i AB 04 och bevisbörda1 hänvisning

Jacob Frank · SvJT 2026 s. 36–56 · 1 ställe

Inom köprätten är felbegreppet annorlunda (framförallt bredare) än inom entreprenadrätten. 17 § första stycket köplagen anger att varan rent allmänt ska överensstämma med parternas avtal. Det överensstämmer i princip med felbegreppet i AB 04. Köplagen breddar därefter feldefinitionen genom att i andra stycket väga in saker som ändamålet för varans användning i feldefinitionen. Det är dock 17 § tredje stycket som väsentligt breddar det köprättsliga felbegreppet; en vara är alltid felaktig om den avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta (samma breda felbegrepp förekommer i konsumenttjänstlagen, vilket bör has i åtanke vid läsningen t.ex. av NJA 2015 s. 110 [”De enstegstätade fasaderna I”]). Jfr även 18 §, som gör säl-jaren ansvarig för vissa uppgifter trots att de inte nödvändigtvis utgör del av det individuella avtalsinnehållet. Föreligger ett fel (avvikelse från avtalat skick eller skick som köparen med fog kunnat förvänta sig) blir nästa fråga vem av köparen och säljaren som ansvarar för felet. Se vidare om skillnaderna mellan felbegreppet i köplagen och AB 04 (väsentligen att ansvarsfrågan är separat i det förra men inte i det senare fallet) avsnitt 2.2 och 2.4 nedan.fotnot 7 · s. 37

Nackdelarna med att använda utbytbara vaga begrepp4 hänvisningar

Lars Heuman · SvJT 2022 s. 62–97 · 4 ställen

Lundaskolan och rättskällorna5 hänvisningar

David Dryselius · JT 2022 s. 35–61 · 5 ställen

Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–20191 hänvisning

Johnny Herre, Svante O. Johansson · SvJT 2020 s. 828–1071 · 1 ställe

Utanför fastighetsköpens område har frågan om gängse byggsätts betydelse varit föremål för prövning i ett avgörande, ”De enstegstätade fasaderna I” NJA 2015 s. 110. Också det avgörandet rörde hus uppförda med s.k. enstegstätad fasad. Här hade de aktuella husen uppförts 1999– 2003. Frågan i det målet var om fel skulle anses föreligga i entreprenaden genom att entreprenören hade använt sig av en konstruktion med putsad, enstegstätad fasad. Enligt avtalet skulle entreprenaden utföras fackmässigt och entreprenören med tillbörlig omsorg ta tillvara beställarens intressen. Fel i entreprenaden skulle anses föreligga om resultatet avvek från vad som avtalats eller om resultatet av entreprenaden inte motsvarade kravet på fackmässighet, dvs. en reglering motsvarande den i 4 och 9 §§ KTjL. Enligt HD innebar dessa krav dels att beställaren som en del i kravet på avtalad standard hade rätt till den standard, dvs. det resultat som beställaren haft fog att förutsätta, dels att tjänsten ska ha den standard, dvs. det resultat, som följer av en fackmässig prestation, ”oavsett vad beställaren räknade med”.Förpliktelsernas innehåll · p. 48 · s. 906