Rättsfall

NJA 2014 s. 699

Citera

NJA 2014 s. 699

BibTeX

@misc{nja-2014-s-699,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2014 s. 699}},
  year         = {2014},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

3 hänvisningar i 3 artiklar · 3 stycken/fotnoter

Forensisk bevisning – om felkällor, nya tester och skyldigheten att bevara spår1 hänvisning

Henrik Carlborg, Lars Edlund, Anders Fernlund, Minna Gräns, Lotta Vahlne Westerhäll, Johan Sandstedt, Anna Sonnsjö Andersson, Amelia Krzymowska och Antonia Krzymowska, Göran Lind, Patrik Schöldström, Alexander Unnersjö, Erik Sinander, Julia Köhler-Olsen, Kimmo Nuotio, Claes Sandgren, Thomas Ordeberg, Christina Ramberg, Malin Atran, Tore Ljungkvist · JT 2022 s. 23–45 · 1 ställe

Också rättsmedicinska utlåtanden är mycket vanliga i brottmål med i regel högt bevisvärde. Men även rättsmedicinska diagnoser kan brista i vetenskaplig validitet. Ett tydligt exempel i Sverige är diagnostiken bakom den s.k. Shaken Baby Syndrome som fram till 2014 godtogs som fullgott bevis för skakvåld. I NJA 2014 s. 699 fastställde HD att enbart förekomsten av den s.k. triaden i sig inte räcker till för att dra en sådan slutsats utan även stödbevisning krävs. Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering gjorde sedan en systematisk granskning av skakvåldsdiagnostikens vetenskaplighet och kom fram till att det finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma den diagnostiska träffsäkerheten av triaden för att identifiera skakvåld, då både kliniska diagnoser och forskningen bakom den hade grundats på ett cirkelresonemang. Men skakvåldsdiagnostiken används än idag som bevisning i våra domstolar och skapar därför en risk för felaktigt fällande domar, särskilt om stödbevisningen, t.ex. en vittnesutsaga, inte är oberoende av diagnosen.Om felkällor bakom forensisk bevisning · p. 8 · s. 28

Forensisk bevisning – om felkällor, nya tester och skyldigheten att bevara spår MINNA GRÄNS**1 hänvisning

Minna Gräns · JT 2022 s. 543–565 · 1 ställe

Också rättsmedicinska utlåtanden är mycket vanliga i brottmål med i regel högt bevisvärde. Men även rättsmedicinska diagnoser kan brista i vetenskaplig validitet. Ett tydligt exempel i Sverige är diagnostiken bakom den s.k. Shaken Baby Syndrome som fram till 2014 godtogs som fullgott bevis för skakvåld. I NJA 2014 s. 699 fastställde HD att enbart förekomsten av den s.k. triaden i sig inte räcker till för att dra en sådan slutsats utan även stödbevisning krävs. Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering gjorde sedan en systematisk granskning av skakvåldsdiagnostikens vetenskaplighet och kom fram till att det finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma den diagnostiska träffsäkerheten av triaden för att identifiera skakvåld, då både kliniska diagnoser och forskningen bakom den hade grundats på ett cirkelresonemang. Men skakvåldsdiagnostiken används än idag som bevisning i våra domstolar och skapar därför en risk för felaktigt fällande domar, särskilt om stödbevisningen, t.ex. en vittnesutsaga, inte är oberoende av diagnosen.Om felkällor bakom forensisk bevisning · p. 8 · s. 548

Svensk rättspraxis: Straffrätt 2010–20181 hänvisning

Petter Asp · SvJT 2019 s. 1007–1124 · 1 ställe

I NJA 2014 s. 699 prövades frågor om bevisprövning vid påstådd misshandel i form av skakvåld. Eftersom fallet har närmast processuell betydelse ska jag inte gå närmare in på det här. Referatrubriken, som är tydlig och talande, förtjänar emellertid att citeras: För att det endast av det förhållande, att vissa kroppsskador föreligger, ska kunna vara ställt utom rimligt tvivel att dessa har orsakats av någon på ett visst angivet brottsligt sätt, måste krävas att slutsatsen vilar på en vetenskaplig ståndpunkt som det finns mycket starka belägg för. Samtidigt måste det vara i praktiken uteslutet att det finns någon annan tänkbar förklaring till skadorna. Se beträffande fallet även Dag Victors artikel i SvJT 2015 s. 72 ff.Straffrättens speciella del · p. 12 · s. 1049