Rättsfall

NJA 2014 s. 651

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2014 s. 651

BibTeX

@misc{nja-2014-s-651,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2014 s. 651}},
  year         = {2014},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

4 hänvisningar i 3 artiklar · 4 stycken/fotnoter

Uppgiftsskyldigheten i rättegångsbalken — obsolet eller outnyttjad möjlighet till bevisefterforskning?1 hänvisning

Olle Andersson · SvJT 2020 s. 259–277 · 1 ställe

Jfr NJA 1998 s. 829 samt Peter Westberg, Civilrättskipning, andra upplagan, 2013, s. 292 samt Lars Heuman i Vänbok till Bertil Södermark, 2009, s. 218. 1 5 Se t.ex. NJA 2011 s. 241. 16 Jfr Per Olof Ekelöf m.fl. Rättegång V, sjunde upplagan, 1998, s. 38 not 74 och Magnus Widebäck m.fl., Tvistemålsprocessen I, femte upplagan, 2016, s. 102 f. 17 Jfr Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, första upplagan, 2010, s. 590 och Lars Heuman i Vänbok till Bertil Södermark, 2009, s. 218 f. 18 Se NJA 2014 s. 651, stycke 6 och 7 samt Per Olof Ekelöf m.fl. Rättegång IV, sjunde upplagan, 2009, s. 266. Jfr Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, första upplagan, 2010, s. 590 och Lars Heuman i JT 1989–90 s. 22 f. 19 Se Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, första upplagan, 2010, s. 590. 20 Se Per Olof Ekelöf m.fl. Rättegång IV, sjunde upplagan, 2009, s. 267 och Lars Heuman i JT 1989–90 s. 24. 2 1 Se Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, första upplagan, 2010, s. 591. 22 Jfr Bengt Lindell, Civilprocessrätt, fjärde upplagan, 2017, s. 383 f. 23 Se Processlagsberedningens förslag till rättegångsbalk, SOU 1938:44, s. 432. 24 Se Lars Heuman i Vänbok till Bertil Södermark, 2009, s. 216 f., Samuel Rudvall i Till minnet av Södra Roslags Tingsrätt, 2007, s. 149 och Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, första upplagan, 2010, s. 589 f. 25 Se Lars Heuman i Vänbok till Bertil Södermark, 2009, s. 216 och Samuel Rudvall i Till minnet av Södra Roslags Tingsrätt, 2007, s. 156. 2 6 Se Samuel Rudvall i Till minnet av Södra Roslags Tingsrätt, 2007, s. 154. 27 Jfr Per Olof Ekelöf m.fl. Rättegång IV, sjunde upplagan, 2009, s. 265. 28 Avgörandet meddelades dock innan de aktuella uttalandena i doktrinen gjordes. 29 Se Svea Hovrätts beslut den 10 september 2001 i mål nr Ö 5508-01. Svea hovrätt fastställde Uppsala tingsrätts beslut den 29 juni 2001 i mål nr T 3834-00. 30 Jfr Samuel Rudvall i Till minnet av Södra Roslags Tingsrätt, 2007, s. 154. 3 1 Jfr 42 kapitlet 2 § 2 punkten rättegångsbalken. 32 Jfr NJA 2002 s. 41. 33 Se 35 kap 3 § rättegångsbalken och Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken (21 oktober 2019, Zeteo), kommentaren till 38 kapitlet 2 §. 34 Jfr 42 kapitlet 2 § 3 punkten rättegångsbalken. 35 Se prop. 1986/87:89 s. 190 och Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång V, åttonde upplagan, 2011, s. 38. 36 Se not 29. 3 7 Jfr Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, första upplagan, 2010, s. 611. 3 8 Se Lars Heuman i Vänbok till Bertil Södermark, 2009, s. 222 ff. 39 Jfr Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, första upplagan, 2010, s. 591. 4 0 Se Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, första upplagan, 2010, s. 589 och Lars Heuman i Vänbok till Bertil Södermark, 2009, s. 217. 41 Jfr Lars Heuman i Vänbok till Bertil Södermark, 2009, s. 221. 42 Jfr 42 kapitlet 2 och 7 §§ rättegångsbalken. 43 Se avsnitt 3.1 ovan. 4 4 Se not 29. 4 5 Se Processlagsberedningens förslag till rättegångsbalk, SOU 1938:44 s. 446 f., Samuel Rudvall i Till minnet av Södra Roslags Tingsrätt, 2007, s. 143 f. och Bengt Lindell, Civilprocessrätt, fjärde upplagan, 2017, s. 355, not 101. 46 Se Processlagsberedningens förslag till rättegångsbalk, SOU 1938:44 s. 447. 47 Se Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken (16 oktober 2019, Zeteo), kommentaren till 42 kapitlet 8 §, Bengt Lindell, Civilprocessrätt, fjärde upplagan, 2017, s. 355, Lars Perhard i JT 2007–08 s. 399, not 19 och Per Henrik Lindblom i SvJT 1996 s. 820. 48 Editionsförhör är inte ett adekvat begrepp eftersom det aktuella förhöret inte äger rum inom ramen för ett processuellt editionsförfarande, utan i anslutning till upplysningsplikten. 49 Se Processlagsberedningens förslag till rättegångsbalk, SOU 1938:44 s. 415, där det framhålls att förhöret ”kan avse icke blott huruvida den hörde innehar viss uppgiven handling utan även vilka handlingar han innehar, som kunna vara av betydelse i målet” (min understrykning). Se även Natanael Gärde m.fl., Nya Rättegångsbalken, 1949, s. 533, Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken (16 oktober 2019, Zeteo), kommentaren till 38 kapitlet 4 §, Hovrätten för nedre Norrlands beslut den 31 januari 2001 i mål nr Ö 563-00 och Lars Heuman i Vänbok till Bertil Södermark, 2009, s. 225. 50 Lagtexten föreskriver att ”För prövning av frågan må förhör hållas med honom” (min understrykning). Jfr Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång I, nionde upplagan, 2016, s. 55 f. 5 1 Se 9 kapitlet 7 § rättegångsbalken och Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken (16 oktober 2019, Zeteo), kommentaren till 38 kapitlet 4 § och Processlagsberedningens förslag till rättegångsbalk, SOU 1938:44 s. 415. 52 Se 15 kapitlet 2 § brottsbalken. Se även 15 kap 4 § 1 stycket brottsbalken. 53 Se Peter Westberg, Civilrättskipning, andra upplagan, 2013, s. 293 och Lars Heuman i Vänbok till Bertil Södermark, 2009, s. 225. 5 4 Se Rune Lavin, Viteslagstiftningen — En kommentar, (16 oktober 2019, Zeteo), kommentaren till 6 § lag (1985:206) om viten. 55 Vite får dock inte föreläggas om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet, se 2 § 2 stycket lag (1985:206) om viten. 56 Jfr Peter Westberg, Civilrättskipning, andra upplagan, 2013, s. 292. 57 Jfr Peter Westberg i Festskrift till Per Ole Träskman, 2011, s. 503. 5 8 Se Peter Westberg i Festskrift till Per Ole Träskman, 2011, s. 503. 59 Jfr Fredrik Jorstadius i JT 2010–11 s. 852. 6 0 Se Peter Westberg, Civilrättskipning, andra upplagan, 2013, s. 289 f. 61 Se Peter Westberg, Civilrättskipning, andra upplagan, 2013, s. 289 f. Undantag från principen gäller för immaterialrättsliga intrångsmål. 62 Jfr Bengt Lindell, Civilprocessrätt, fjärde upplagan, 2017, s. 383 och Peter Westberg, Civilrättskipning, andra upplagan, 2013, s. 292. 63 Jfr Bengt Lindell, Civilprocessrätt, fjärde upplagan, 2017, s. 383, not 196 där Lindell framhåller att det kan betvivlas om uppgiftsskyldigheten gäller i dispositiva tvistemål då parterna ansvarar för bevisningen i dessa mål. 64 Se Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, första upplagan, 2010, s. 66 ff. och redogörelsen för olika system för informationsanskaffning. 65 Jfr Magdalena Berg, Edition av handlingar i skiljetvister, publicerad på InfoTorg Juridik den 11 februari 2013. 66 Jfr Peter Westberg i Festskrift till Per Ole Träskman, 2011, s. 515. 6 7 Jfr Lars Perhard i JT 2007–08 s. 399, not 19. 68 Jfr Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, första upplagan, 2010, s. 31 f. och Per Henrik Lindblom i Festskrift till Ulla Jacobsson, 1991, s. 156. 69 Jfr Per Henrik Lindblom i Festskrift till Ulla Jacobsson, 1991, s. 156. 70 Jfr Per Henrik Lindblom i Festskrift till Ulla Jacobsson, 1991, s. 157 f.fotnot 14 · s. 262

Om tillhandahållande av allmänna handlingar i dispositiva tvistemål2 hänvisningar

Linus Örnulf · SvJT 2020 s. 798–815 · 2 ställen

Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–20191 hänvisning

Johnny Herre, Svante O. Johansson · SvJT 2020 s. 828–1071 · 1 ställe

I NJA 2014 s. 651 påstod en köpare av en bostadsrättslägenhet att det förelåg fel främst genom att elinstallationer var felaktiga och att golvbrunnen i badrummet inte hade bytts ut i samband med genomförd renovering. Köparen krävde därför prisavdrag med visst belopp motsvarande en föregiven sänkning av marknadsvärdet som felen medfört. Säljarna yrkade, med hänvisning till 38 kap. 2 och 4 §§ RB, att köparen skulle föreläggas utge fakturor och fakturaspecifikationer rörande de reparationer som genomförts av elinstallationerna och golvbrunnen, något köparen motsatte sig. HD, som konstaterade att parterna var oense om vilken beräknings- eller bedömningsmetod som skulle tillämpas för bestämning av ett eventuellt prisavdrag, angav att oavsett ”vilken metod som läggs till grund för ett eventuellt prisavdrags storlek kan en utredning om reparationskostnaderna för de påstådda felen antas vara av betydelse som bevis i målet”. Säljaren förelades därför att ge ut de begärda handlingarna.Påföljder · p. 43 · s. 964