Rättsfall

NJA 2014 s. 35

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2014 s. 35

BibTeX

@misc{nja-2014-s-35,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2014 s. 35}},
  year         = {2014},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

3 hänvisningar i 3 artiklar · 3 stycken/fotnoter

Bortom Guttviks brygga — vägledning vid ianspråktagande av lös egendom för en gemensamhetsanläggning1 hänvisning

Axel Berg · SvJT 2026 s. 453–462 · 1 ställe

Se 2 § AL. 1 0 Se punkten 20 i domen. 11 Se 2 kap. 1 § andra stycket jordabalken (JB). 12 Se 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. 13 Se prop. 2009/10:215 s. 180 ff. 14 Jfr Julstad & Vesterlin, Anläggningslagen (2022, JUNO), kommentaren till 12 §, Lantmäteriet, Handbok AL, 2025-07-08, s. 78, Berg, SvJT 2024 s. 809–816, Warnquist (2023), Gemensamhetsanläggningar och lös egendom: MÖD F 4847-21, Samhällsbyggaren 2023(4), s. 30 och Blomdahl, HD: Samägd lös brygga blir fastighetstillbehör i gemensamhetsanläggning (2025-11-17, JUNO). 1 5 Det vill säga en situation då inte samtliga ägare till fastigheterna också äger föremålet, se NJA 2021 s. 277, ”Estrids hus”, punkterna 14 och 15 i domen. 16 Jfr prop. 1966:24 s. 129. 17 Se 2 kap. 4 § JB. 18 Se prop. 1966:24 s. 129. 1 9 Se punkten 24 i domen. 20 Om det förekommer ett fastighetsanknutet behov av bryggan eller inte beror ju inte på om anläggningen är fast eller lös egendom. 21 Jfr Berg, SvJT 2024 s. 812 samt prop. 1966:24 s. 121 och 131. 22 Sker det under förrättningen torde ägaren behöva behandlas som sakägare och avtal biläggas akten eller återges i protokollet. 23 Jfr NJA 2021 s. 277, ”Estrids hus”. 2 4 Se punkten 15 i domen och Berg, SvJT 2024 s. 810. 25 Se prop. 1966:24 s. 117. 26 Se prop. 2000/01:138 s. 19: ”Osäkerhet kan uppstå om vem som ansvarar för underhåll av anläggningen och vem som skall stå för försäkringar. Osäkerhet kan också uppstå om nyttjarens rätt att i sin tur upplåta nyttjanderätt till anläggningen. Äganderättsliga oklarheter kan uppkomma om nyttjaren ges rätt att bygga om och bygga ut anläggningen. I vilken utsträckning förändrar ombyggnaden, helt eller delvis, äganderätten till föremålet och i vilken utsträckning kan nyttjaren utnyttja värdet av sina investeringar för pantsättning?” 2 7 Se prop. 1966:24 s. 117 och NJA 2014 s. 35, ”Torkanläggningen i Maglaby”, särskilt punkten 20 i domen. 28 Se 6 § lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt. 29 Se not 26. 30 Se prop. 2000/01:138 s. 58. 3 1 Jfr andra stycket i avsnitt 3. 32 Det finns inget som hindrar ett sådant förfarande och att ett avtalsservitut sedermera ersätts av en samfälld servitutsrätt genom ett anläggningsbeslut, men det framstår som en onödig omväg. Normalt torde dessutom flera avtal ingås i stället för ett trepartsavtal. 33 Se punkterna 19–21 i NJA 2014 s. 35, ”Torkanläggningen i Maglaby”. 3 4 Se 24 § andra stycket 7 AL. 35 Detta alternativ redovisas i Lantmäteriets handbok som alternativ två när en anläggning i form av lös egendom behöver tas i anspråk för en gemensamhetsanläggning, medan alternativ ett motsvaras av den situation som jag beskriver i andra meningen i avsnitt 3.4 (se Lantmäteriet, Handbok AL, 2025-07-08, s. 78). 36 Se 12 § andra stycket AL. 37 Se prop. 1973:160 s. 208 f. och notera dessutom att AL inte innehåller någon hänvisning till 1 kap. 2 § andra stycket eller 5 § expropriationslagen (1972:719) (ExprL). 38 Se 5 kap. 7 § fastighetsbildningslagen (1970:988). 39 Se Berg, SvJT 2024 s. 814 f. 4 0 Givetvis under förutsättning att villkoren enligt AL är uppfyllda och att ianspråktagandet kan betraktas som proportionerligt vid den från AL fristående bedömning som 2 kap. 15 § regeringsformen påbjuder. 41 Se 12 § tredje stycket AL och 1 kap. 3 och 4 §§ ExprL.fotnot 9 · s. 454

Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–20191 hänvisning

Johnny Herre, Svante O. Johansson · SvJT 2020 s. 828–1071 · 1 ställe

I NJA 2014 s. 35 var frågan om egendom som till sin karaktär utgjorde byggnadstillbehör och som tillförts en fastighet av en person som vid den tidpunkten var delägare genom denna åtgärd blivit tillbehör till fastigheten. Enligt HD gäller den fastighetsrättsliga underförstådda huvudregeln att alla föremål som objektivt framstår som fastighetstillbehör också utgör sådana tillbehör (jfr NJA II 1966 s. 76). Flera undantag finns, bl.a. beträffande industritillbehör och fall där nyttjanderättshavaren tillfört fastigheten föremål.Förpliktelsernas innehåll · p. 11 · s. 894

Makten över regressrätten*1 hänvisning

Alexander Unnersjö · SvJT 2017 s. 478–494 · 1 ställe

Se NJA 2016 s. 1057, särskilt Lindskogs tillägg. Jfr även NJA 2014 s. 35 p. 20.fotnot 44 · s. 488