Rättsfall

NJA 2014 s. 107

Citera

NJA 2014 s. 107

BibTeX

@misc{nja-2014-s-107,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2014 s. 107}},
  year         = {2014},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

5 hänvisningar i 3 artiklar · 5 stycken/fotnoter

Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–20202 hänvisningar

Jessica Östberg · SvJT 2022 s. 1056–1139 · 2 ställen

Se vidare NJA 1992 s. 351 och NJA 2014 s. 107 samt RH 2015:42. Jfr NJA 2005 s. 44, som dock avgjordes innan den utökade regleringen i 25 kap. 50 § ABL trädde ikraft.fotnot 90 · s. 1096
Se vidare NJA 2004 s. 3, NJA 2005 s. 44 (bestämmelsen i 25 kap. 50 § ABL är dock utökad i jämförelse med vad som gällde vid tiden för avgörandet), NJA 2014 s. 107 och NJA 2017 s. 569.fotnot 108 · s. 1112

Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–20192 hänvisningar

Johnny Herre, Svante O. Johansson · SvJT 2020 s. 828–1071 · 2 ställen

Makten över regressrätten*1 hänvisning

Alexander Unnersjö · SvJT 2017 s. 478–494 · 1 ställe

Inledningsvis beskriver HD en gäldenärs solidariska betalningsansvar gentemot borgenären som dels ett ansvar för gäldenärens egen inbördes skuldandel, dels ett garantiansvar för övriga gäldenärers andelar. Garantiansvaret liknas vid ett proprieborgensansvar. HD anger vidare att det solidariska ansvar som gäldenärerna åtar sig bygger på att det finns en regressrätt. Med stöd av jämförande hänvisningar till borgensfallen NJA 1992 s. 351 och NJA 2014 s. 107 uttalar HD att borgenären har en principiell skyldighet att beakta att regressrätten inte går förlorad. En eftergift mot en gäldenär, menar HD, kan emellertid innebära just det att medgäldenärerna förlorar möjligheten att regressa mot eftergiftsgäldenären. Av förutsättningarna för det solidariska ansvaret skulle därför följa att borgenären själv får ta de negativa konsekvenserna av valet att göra en fordringseftergift mot en av gäldenärerna.Domen · p. 2 · s. 479