Rättsfall
NJA 2012 s. 886
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2012 s. 886
BibTeX
@misc{nja-2012-s-886,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2012 s. 886}},
year = {2012},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
6 hänvisningar i 2 artiklar · 6 stycken/fotnoter
Svensk rättspraxis: Straffrätt 2010–20185 hänvisningar
- I NJA 2012 s. 886 ansågs såväl bidragsbrott som bedrägeri i och för sig kunna begås genom underlåtenhet i ett fall där det fanns en i lag angiven skyldighet att upplysa Försäkringskassan om vissa förhållanden. Vad gäller bidragsbrott följer detta uttryckligen av bestämmelsen om bidragsbrott och ett vilseledande i bedrägeribestämmelsens mening ansågs också vara förhanden (den tilltalade hade genom sin underlåtenhet att fullgöra sin upplysningsskyldighet hållit kvar Försäkringskassan i dess felaktiga uppfattning). Den tilltalade frikändes emellertid på annan grund.
- Frågan om täckning av uppsåt eller oaktsamhet vid underlåtenhet behandlas i NJA 2016 s. 702 som behandlas i nästa avsnitt. Se även NJA 2012 s. 886 som behandlas i avsnitt 4.1.7. 3.5.3 Oaktsamhet En tilltalad som innehaft en tillståndspliktig laserpekare på allmän plats utan tillstånd frikändes i NJA 2011 s. 725 eftersom det saknades samband mellan hans oaktsamhet och bristande insikt om att laserpekaren krävde tillstånd. Högsta domstolen framhöll att det som gjorde att hans handlande måste bedömas som oaktsamt var att han inte försökte skaffa sig insikter om laserpekarens effekt genom att läsa märkningen med varningstext. Denna oaktsamhet ansågs emellertid sakna relevans för den bristande insikten eftersom varningstexten felaktigt angav att det inte krävdes tillstånd för att inneha laserpekaren. Därmed saknades samband mellan personens underlåtenhet att läsa texten och hans bristande insikt.
- I NJA 2012 s. 886 ansågs sålunda, vid bidragsbrott förövat genom underlåtenhet, ett brott vara förövat vid varje utbetalning (jfr i denna del även NJA 2007 s. 973). Se närmare nedan i avsnitt 4.1.7.