Rättsfall

NJA 2012 s. 198

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2012 s. 198

BibTeX

@misc{nja-2012-s-198,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2012 s. 198}},
  year         = {2012},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

1 hänvisningar i 1 artiklar · 1 stycken/fotnoter

Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–20201 hänvisning

Jessica Östberg · SvJT 2022 s. 1056–1139 · 1 ställe

HD biföll således de uteslutna medlemmarnas fastställelsetalan i den del som riktades mot den ekonomiska föreningen. Med hänsyn till HD:s specifika uttalanden ovan angående just uteslutningsbeslut torde prejudikatvärdet vara begränsat till främst sådana fall och fall som kan likställas därmed. Det finns således knappast skäl att tolka fallet så att HD generellt har öppnat upp för en associations skadeståndsansvar gentemot en medlem med hänvisning till det kontraktuella förhållandet mellan medlemmen och associationen. Det ska i sammanhanget framhållas att den kontraktuella relationen mellan en ekonomisk förening och dess medlemmar är tydligare än den kontraktuella relation som kan sägas föreligga mellan en aktieägare och ett aktiebolag genom bolagsordningen. Skälet härtill är att en ekonomisk förenings syfte alltid är att främja medlemmarnas ekonomiska intresse samt att det föreligger ett kooperativt krav och därmed ett åtagande från medlemmens sida att verka för föreningens ändamål. Aktiebolag ska visserligen bedrivas med vinstsyfte, men det finns ingen förpliktelse att verka för de enskilda aktieägarnas ekonomiska intresse därutöver och vidare gäller att aktieägare inte kan åläggas förpliktelser gentemot bolaget utöver eventuell inbetalning av aktiekapitalet. 3.2 Bostadsrättsföreningar 3.2.1 Fråga om bevisbörda angående majoritetskrav enligt 9 kap. 16 § första stycket 2 BRL Beslut på en bostadsrättsförenings stämma ska enligt huvudregeln fatttas med enkel majoritet (se 9 kap. 14 § bostadsrättslagen 1991:614, ”BRL”, med hänvisning till 6 kap. lag (2018:672) om ekonomiska föreningar). Även beslut som innebär att en bostadsrättslägenhet kommer att förändras fattas med enkel majoritet, men detta förutsätter att den berörda bostadsrättshavaren har samtyckt till förändringen. Har samtycke inte lämnats, krävs det att en kvalificerad majoritet om minst två tredjedelar av de röstande på stämman röstar för beslutet. Dessutom måste hyresnämnden godkänna det (se 9 kap. 15 § och 16 § första stycket 2 BRL). Regleringen skyddar därmed den berörde bostadsrättshavaren. I avgörandet NJA 2012 s. 198 hade tre bostadsrättshavares begäran om nybyggnad av balkonger till deras respektive lägenheter behandlats på en bostadsrättsförenings årsstämma. Stämmoordföranden var av uppfattningen att ett beslut till de tre bostadsrättshavarnas fördel krävde kvalificerad majoritet. Då endast en enkel majoritet röstade för förslaget ansåg ordföranden att beslutet hade avslagits. Beslutet klandrades därför vid tingsrätten. Grunden för stämmoordförandens uppfattning (tillika grunden för föreningens ståndpunkt i domstolarna) var att en fjärde bostadsrättshavare, vars lägenhet också skulle komma att beröras av balkongbyggena eftersom den låg precis intill de andra lägenheterna, inte hade gett sitt samtycke. Beslut med kvalificerad majoritet ansågs därför vara erforderligt. Tingsrätten ändrade det relevanta stämmobeslutet så att föreningsstämman ansågs ha röstat ”ja till nya balkonger” och hovrätten fastställde domslutet.I NJA 2014 s. 604 hade ett kommanditbolag, som hade ett aktiebolag · p. 9 · s. 1127