Rättsfall

NJA 2009 s. 646

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2009 s. 646

BibTeX

@misc{nja-2009-s-646,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2009 s. 646}},
  year         = {2009},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

1 hänvisningar i 1 artiklar · 1 stycken/fotnoter

Svensk rättspraxis i associationsrätt 2001–20101 hänvisning

Jessica Östberg · SvJT 2019 s. 1125–1165 · 1 ställe

5.1 Talerätt för stiftelse under bildande Rättsfallet NJA 2009 s. 646 rörde frågan om en stiftelse under bildande kunde föra talan om att få ut stiftelsekapitalet. HD redogjorde i målet för de rekvisit som måste vara uppfyllda för att en stiftelse ska få rättssubjektivitet och därmed partsbehörighet. Det konstaterades härvid att enligt 1 kap. 1 och 2 §§ stiftelselagen (1994:1220) fordras för stiftelsebildning inte bara ett förordnande om att viss egendom ska förvaltas som en självständig förmögenhet för ett visst ändamål, utan även att någon har tagit egendomen om hand för stiftelsens räkning. Detta innebar enligt HD att en stiftelse under bildande, ”vilken inte fått kontroll över sådan stiftelseegendom som kräver besittningsövergång för skydd mot stiftarens borgenärer och som därför saknar rättssubjektivitet, inte kan föra talan om utlämnande av egendomen.” Det konstaterades härefter att en stiftelse under bildande måste ha någon möjlighet att få kontroll över stiftelseegendomen. Med hänsyn till det praktiska behovet och analogt med bland annat bestämmelsen i 2 kap. 25 § aktiebolagslagen konstaterade HD att styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse under bildande måste kunna föra talan i eget namn för stiftelsens räkning angående utfående av stiftelseförmögenheten och anknytande frågor. Detsamma borde enligt HD gälla exempelvis den som enligt stiftelseförordnandet ska utse styrelse eller förvaltare. Mot bakgrund av att den talan som hade väckts i målet emellertid uttryckligen hade utformats som en talan i stiftelsens namn saknades enligt HD förutsättningar att ta upp talan till prövning. Justitieråden Håstad och Munck var skiljaktiga. 5.2 Om äganderätt till prästlönetillgång samt om dess rättssubjektivitet I rättsfallet NJA 2010 s. 583 uppkom fråga om vem som skulle anses vara ägare till en fastighet, Näs Annex 1:1 på södra Gotland, vilken i enlighet med kanonisk rätt och sedvanan på medeltiden, antogs ha skänkts för prästens försörjning av socknens självägande bönder. Fastigheten ansågs enligt HD utgöra en så kallad prästlönefastighet, vilken skulle ägas av så kallade prästlönetillgångar. HD konstaterade vidare att prästlönetillgångarna utgör särskilda rättssubjekt, vilket innebär att de får förvärva rättigheter och skyldigheter samt föra talan vid domstol. Med hänsyn härtill ansågs fastigheten Näs annex 1:1 vara en självägande tillgång.Stiftelser · p. 1 · s. 1161