1 hänvisningar i 1 artiklar · 1 stycken/fotnoter
Michael Hellner · SvJT 2024 s. 611–622 · 1 ställe
- Omnämnandet av pensionsskydd tillkom genom lagändring 1999, se prop. 1997/98:106. 1 1 Se t.ex. L. Tottie & Ö. Teleman, ovan not 3, kommentaren till 6 kap. 6 § och Ö. Teleman, Bodelning enligt äktenskapsbalken, 7:e uppl., Norstedts Juridik 2022, s. 199–201. Se även Ds 2005:34 s. 55. 12 Se prop. 1986/87:1 s. 194. 13 I Carl August Hagbergs skönt klingande översättning från 1861. Se Shakspeare’s (sic) dramatiska arbeten, Tionde bandet, C.W.K. Gleerups Förlag, Lund 1861, s. 118 (akt II, scen 2). 14 Prop. 1986/87:1 s. 176. 15 SOU 1981:85 s. 23 och 224 f. 1 6 Prop. 1986/87:1 s. 78. 17 Ibid., s. 175. 18 Ibid., s. 176. 19 Lagberedningens förslag till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken IV, Förslag till giftermålsbalk m.m. 1918, s. 356. 20 Se prop. 1973:32 s. 124 ff. Se också för en bakgrund G. Lind, Rättsföljden vid jämkning enligt ÄktB 12:1, i: A. Agell & M. Jänterä-Jareborg, Familjerättsliga studier — vänbok till Åke Saldeen, Iustus Förlag 2003, s. 161–188, s. 167 ff. 2 1 H. Westring, Den nya giftermålsbalken, P. A. Norstedt & Söners Förlag 1920, s. 207. 22 Lagberedningens förslag till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken IV, Förslag till giftermålsbalk m.m. 1918, s. 172. 23 Se nedan 3.4 om formkrav för att avtalet ska tjäna som exekutionstitel. 24 Se T. Lindgren, Jämkning av familjerättsliga avtal med stöd av 36 § avtalslagen. Den oskäliga skifteslikviden, JT 2021–22 s. 453–471. 25 ”Dröjsmålet med bodelning” NJA 2009 s. 437. Se för skäl till detta SOU 1981:85 s. 350 samt M. Brattström & A. Singer, Preskription av äktenskapets rättsverkningar?, Uppsala Faculty of Law Working Paper 2010:10, s. 13 ff m.v.h. 26 ”Bodelning efter 24 år” NJA 1993 s. 570. 2 7 Enligt allmänna preskriptionsregler avbryts preskription genom att gäldenären erkänner fordringen, erhåller ett skriftligt krav eller talan väcks, se 5 § preskriptionslagen. 28 Även vid ett överklagande av bodelningsförrättares beslut till tingsrätt kan part föra in nya omständigheter, se ”Den motklandrade bodelningen” NJA 2008 s. 740. 29 Genom lagen (1933:314) om boutredning och arvskifte. 30 SOU 1981:85 s. 413. 31 Frågan diskuterades ö.h.t. inte i vare sig familjelagssakkunnigas delbetänkande Underhåll till barn och frånskilda SOU 1977:37 eller betänkandet med förslag till äktenskapsbalk SOU 1981:85. 3 2 Ett underhållsstöd enligt socialförsäkringsbalken är dock skattefritt, 8 kap. 9 § IL. 33 Ett bodelningsavtal ska enligt 9 kap. 5 § ÄktB vara skriftligt och undertecknat. 3 4 Se rättsjämförande om detta rättsinstitut U. Göranson, Återvinning utom konkurs: svenskt och rättsjämförande kring actio pauliana, Norstedts Juridik 1989. 35 Såvitt avser kortnamnet på bodelningsförordningen har kravet på enkelhet fått gå före kravet på precision. Frågor om makars förmögenhetsförhållanden omfattar inte bara utfallet vid bodelning utan också frågor om äganderättsförhållandena i äktenskapet, regler om äktenskapsförord m.m. 36 Rådets förordning (EU) 2016/1103 av den 24 juni 2016 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om makars förmögenhetsförhållanden, EUT L 183, 8.7.2016, s. 1 samt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, EUT L 7, 10.1.2009, s. 1. 37 Art. 15 i underhållsförordningen inkorporerar genom hänvisning 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag för underhållsförpliktelser. 38 Se om underhållsförordningen SOU 2010:59 och om bodelningsförordningen SOU 2017:90. 3 9 Såvitt avser frågor om makars och sambors förmögenhetsförhållanden genomförd genom lag (2019:234) om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer (IBL). 40 Det finns en Haagkonvention från 1978 som dock endast har trätt i kraft i Frankrike, Luxemburg och Nederländerna. 4 1 Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad respektive makes död regleras i två olika avsnitt i lagen. Den nu aktuella § 42 återfinns i lagens avsnitt III om ”formuedeling ved separation og skilsmisse” och saknar motsvarighet i avdelning IV om ”formuedeling ved en ægtefælles død”. 42 L. Nielsen & I. Lund-Andersen, Karnov-kommentar till Lovbekendtgørelse 2019-08-07 nr 774 om ægtefællers økonomiske forhold, not 115. 43 Ægetællers økonomiske forhold. Betænkning afgivet af Retsvirkningslovudvalget. Betænkning nr 1552, 2015, s. 493. 44 A.a., s. 494. 45 L. Lynge Andersen & S. Danielsen, Urimeligt stillede ægtefæller — samspillet mellem familieret og aftaleret, Thomson Reuters 2009, s. 153. 4 6 SOU 1981:85 s. 225. 47 Ibid. s. 223. 48 Prop. 1986/87:1 s. 78. 49 Ibid. s. 176. 50 G. Lind, ovan not 20, s. 186. Kursiveringen är Linds och syftar till att förtydliga skillnaderna mellan förslaget och gällande rätt. 51 Ibid. s. 187. 5 2 Prop. 1986/87:1 s. 78.fotnot 10 · s. 612