Rättsfall

NJA 2009 s. 121

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2009 s. 121

BibTeX

@misc{nja-2009-s-121,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2009 s. 121}},
  year         = {2009},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

4 hänvisningar i 3 artiklar · 4 stycken/fotnoter

Synen på rättskällor inom samerättslig forskning1 hänvisning

Eivind Torp · SvJT 2020 s. 242–258 · 1 ställe

NJA 2009 s. 121. 1 1 SOU 1968:16 s. 36. 12 Se NJA 1981 s. 1 på sidan 16. 13 SOU 1968:16 s. 37 14 SOU 1968:16 s. 37. 15 SOU 1968:16 s. 37. 16 Det är av visst intresse i sammanhanget att JO i sin skrivelse jämför samernas rätt till renskötsel ”med andra sakägares rätt med avseende å fast egendom”. SOU 1968:16 s. 69. 1 7 NJA 1981 s. 1 på sidan 248. 18 NJA 1981 s. 1 på sidan 248. 19 Peter Sköld, professor i historia vid Umeå universitet, anser exempelvis att 1971 års RNL, i förhållande till 1928 års lag, gav samerna ett helt annat mandat till självbestämmande. P1 dokumentär, Sveriges Radio, 2019-11-03. 20 Not 3 i Allard och Brännströms replik. 21 Så långt jag känner till har dom avseende den aktuella frågan inte avkunnats från någon av domstolarna på lägre instansnivå. 22 Vilket i övrigt har framgått av renbeteslagarnas förarbeten från 1886 års lag och framåt. 23 I TR:s dom betecknat ”samerna” i HD benämnt ”sameparterna” eller ”samesidan”. 2 4 NJA 1981 s. 1 på sidan 20. Observera att referatet i NJA i denna del är något förkortat i förhållande till HD:s skrivna dom. 25 NJA 1981 s. 1 på sidan 244. 26 NJA 1981 s. 1 på sidan 179, 222 ff., 243. 27 NJA 1981 s. 1 på sidan 248. Jfr HD:s bedömning om att samernas bruksrätt bör ha åtnjutit det allmänna skydd som följde av 16 § i 1809 års regeringsform, se NJA 1981 s. 1 på sidan 237. 28 NJA 1981 s. 1 på sidan 230. 29 Bertil Bengtsson, Sakrätt och renskötselrätt, i Festskrift till Göran Millqvist, Jure Förlag, 2019, s. 141. 30 NJA 1981 s. 1 på sidan 181. 31 Se även SOU 1983:67 s. 67. 32 NJA 1965 s. 492. 33 NJA 1979 s. 1. 3 4 NJA 1965 s. 492. 35 NJA 1979 s. 1. 36 Se SOU 1922:10 s. 43. 37 Se prop. 1992/93:32 s. 85 och 93 samt SOU 1989:41 s. 26, 186, 251 ff., 266 och 274. 38 NJA 2011 s. 109 punkt 36. 3 9 Strömholm a.a. s. 506 ff. 40 Se Jan-Mikael Bexhed, Viktigt avgörande som stärker egendomsskyddet, SvJT 2019 s. 389. 41 I propositionen motiveras formuleringen med att man i norsk och finsk grundlag tar sikte på samerna som ett folk, jfr prop. 2009/10:80 s. 190 4 2 Anders Eka et al. Regeringsformen med kommentarer, 2012, Karnov Group, s. 31. 43 Se Eivind Torp, Betydelsen av samiska traditioner i svensk rätt, i Arctic Review on Law and Politics, 2011, nr 1, s. 77–101. 44 Hovrätten för Övre Norrland mål nr B 69-04, 2005-12-21. 45 Se Östersunds tingsrätt mål nr T 977-04. 46 Det mål som har väckt störst intresse, och inte minst förhoppningar inom delar av det samiska samhället, är det så kallade Girjas-målet. Se Gällivare tingsrätt mål nr T 323-09 och Hovrätten för Övre Norrland mål nr T 214-16. 4 7 Utöver nämnda bestämmelser har samebys rättigheter och skyldigheter reglerats i en rad andra bestämmelser, se 35–65 §§ samt 89 § RNL. 48 Se exempelvis SOU 1968:16 s. 74 och prop. 1971:51 s. 168–169. Se även Bertil Bengtsson, Sakrätt och renskötselrätt, i Festskrift till Göran Millqvist, Jure Förlag, 2019, s. 140 f. 4 9 NJA 1981 s. 1 på sidan 178. 50 Didrick Velthoen, Naturresurslagstiftning i fjällen, Fjällforskningsinstitutet Mittuniversitetet, Rapport 2001:2. 51 MÖD mål nr P 10096-17. Jfr beslut av Länsstyrelsen i Jämtlands län, dnr 4042100-17, 2017-04-10. 52 I de flesta fall rör det sig om beslut som har fattats på kommunal nivå. 53 För en vidare analys av denne problematik se Eivind Torp, Riksintresset rennäring — vad representerar det och vem företräder intresset?, Förvaltningsrättslig Tidskrift, nr 5–6, 2000 s. 167–193 och Eivind Torp, Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel, SvJT 2014 s. 122. 5 4 Se framför allt artikel 32 punkt 1 respektive artikel 8 punkt 2 i United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples, A/61/L.67. 55 NJA 1981 s. 1 på sidan 248. 56 Se exempelvis Hovrätten för Nedre Norrland mål nr T 58-96 r 21, s. 16. 5 7 Ett tydligt exempel på detta är frågor om samernas rätt till jakt och fiske som prövas av HD (hösten 2019) i det så kallade Girjasmålet. Jämför hur frågan tidigare har bedömts i utredningar: se SOU 1999:125 s. 15 och SOU 2005:116 s. 11. 58 Bertil Bengtsson, Sakrätt och renskötselrätt, i Festskrift till Göran Millqvist, Jure Förlag, 2019, s. 139–152. 59 Bengtsson a.a. s. 140. 60 Bengtsson a.a. s. 149–150. 61 Strömholm a.a. s. 502 ff. 6 2 Jfr Christina Ramberg, Prejudikat som rättskälla i förmögenhetsrätten, s. 297 (under rubriken: Obiter som stärker ratio decidendi), https://zeteo.nj.se, 2017-05-05. 63 Bertil Bengtsson & Eivind Torp, Svensk samerätt: Något om den senaste utvecklingen, i Henriksen, T, & Ravna, Ø, (red.) Juss i nord: Hav, fisk og urfolk, Det juridiske fakultetet ved Universitetet i Tromsøs 25 årsjubileum, Gyldendal forlag, Oslo 2012. 64 Jfr Strömholm a.a. s. 366. 65 Jfr prop. 1992/93:32 s. 93. 66 Bertil Bengtsson har i flera sammanhang påpekat vad han anser vara problematiskt med uppfattningen att renskötselrätten civilrättsligt tillkommer hela befolkningen. Se exempelvis Bertil Bengtsson, Om kollektiv renskötselrätt, i 21 uppsatser, Juristförlaget i Lund, Juridiska Fakulteten i Lund nr 148, s. 282 f. 67 NJA 2011 s. 109 punkt 2. 6 8 Jfr Högsta domstolens resonemang om att det inte är lätt att se att renskötselrätten kan upphöra på annat sätt än enligt 26 § RNL, NJA 2011 s. 109 punkt 14. 69 Jfr Bertil Bengtsson, Renskötselrätten i rättssystemet, i 21 uppsatser, Juristförlaget i Lund, Juridiska Fakulteten i Lund nr 148, s. 246. 70 Prop. 1992/93:32 s. 108–109. 7 1 Detta gäller i synnerhet om man beaktar att RNL i stora delar också avser att reglera en näring. 72 Bertil Bengtsson & Eivind Torp, Svensk samerätt: Något om den senaste utvecklingen, i Henriksen & Ravna (red.) Juss i nord: Hav, fisk og urfolk, Det juridiske fakultetet ved Universitetet i Tromsøs 25 årsjubileum, Gyldendal forlag, Oslo 2012. 7 3 Bertil Bengtsson har förtjänstfullt påpekat detta i olika sammanhang: se framför allt Samerätt, Norstedts juridik, 2004 s. 95–103. 74 Det ska påpekas att Bertil Bengtsson återkommande har pekat på risken att lagstiftningsbristerna kan påverka forskarnas förmåga att sakligt bedöma vissa rättsförhållanden inom samerätten. Men detta har främst skett vid konferenser och seminarier. 75 Se exempelvis Bertil Bengtssons formulering: ”Den mycket samevänliga tolkningen av den internationella urfolksrätten torde dock vara omstritt”, not 11, Sakrätt och renskötselrätt, i Festskrift till Göran Millqvist, Jure Förlag, 2019.fotnot 10 · s. 244

Straffmätningsvärdet — en replik1 hänvisning

Martin Borgeke · SvJT 2015 s. 281–291 · 1 ställe

Som sagt finns det också andra presumtioner som tillämpas vid påföljdsbestämningen. Vissa har direkt stöd i lag. Andra vilar på förarbetsuttalanden eller på domstolspraxis. Den nyss nämnda straffvärdemässiga ettårsgränsen är en sådan presumtion. En annan är hur många timmar samhällstjänst som en skyddstillsyn eller en villkorlig dom ska förenas med. När det gäller utmätandet av antalet timmar ungdomstjänst som tilläggspåföljd till ungdomsvård har HD i rättsfallet NJA 2009 s. 121 angett en tumregel. Och beträffande den grundläggande ungdomsreduktionen av fängelsestraff har HD, som det får uppfattas trots uttalandena i rättsfallet NJA 2000 s. 421, följt vissa principer som ursprungligen angavs i Nils Jareborg & Josef Zila, Straffrättens påföljdslära, 2000, s. 153. Andra typer av hållpunkter är den s.k. snatterigränsen och utgångspunkten för när ett stöldbrott är grovt vid ett beaktande endast av värdet av det stulna.De mera praktiska skälen för straffmätningsvärdet · p. 7 · s. 289

Svensk rättspraxis2 hänvisningar

Petter Asp · SvJT 2010 s. 902–999 · 2 ställen