Rättsfall

NJA 2007 s. 941

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2007 s. 941

BibTeX

@misc{nja-2007-s-941,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2007 s. 941}},
  year         = {2007},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

7 hänvisningar i 3 artiklar · 7 stycken/fotnoter

Unionsrättsliga ersättningsanspråk mot staten1 hänvisning

Erik Mårild, Klas Granlund · SvJT 2025 s. 549–569 · 1 ställe

Prop. 1993/94:38, s. 128. 1 2 Den 1 april 2016 infördes ett undantag från mervärdesskatteplikt för vissa posttjänster. Undantaget finns i dag i 10 kap. 4 § mervärdesskattelagen. 13 EU-domstolens dom Kommissionen mot Sverige, C-114/14, EU:C:2015:249. I samband med domen väcktes frågan om återbetalning av felaktigt uttagen mervärdesskatt på olika håll, se t.ex. Eleonor Kristoffersson, Återbetalning av mervärdesskatt till följd av EU-domstolens postmomsdom, Svensk skattetidning 2015, s. 494. 14 EU har antagit postdirektiv i syfte att garantera tillgången till samhällsomfattande posttjänster, se t.ex. direktiv 97/67/EG och direktiv 2008/6/EG. Postdirektiven har enligt EU-domstolen betydelse för tolkningen av begreppen i undantagsbestämmelsen i mervärdesskattedirektivet. 15 EU-domstolens dom TNT Post UK, C-357/07, EU:C:2009:248, p. 43–47. 1 6 Stockholms tingsrätts dom den 16 juni 2022 i mål nr T 8426-14. 17 Svea hovrätts dom den 3 maj 2024 i mål nr T 8928-22. 18 SFS 2008:1343. 2009 års regler fanns i 24 kap. 10 a–e §§ inkomstskattelagen. 1 9 Prop. 2008/09:65, s. 72 ff. 20 Enligt Högsta förvaltningsdomstolen var särskilt EU-domstolens domar Oy AA, C-231/05, EU:C:2007:439, och Schempp, C-403/03, EU:C:2005:446, av intresse för frågan om reglernas förenlighet med unionsrätten. 21 Se bl.a. Thomas Andersson och Christian Carneborn, HFD:s domar den 30 november 2011 avseende ränteavdragsbegränsningsreglerna — en kommentar, Svensk skattetidning 2012, s. 69 och Fredrik Ohlsson, Även solen har sina fläckar — EU-rättsliga frågetecken kring flera svenska skatteregler, Skattenytt 2013, s. 102. 2 2 EU-domstolens dom Köbler, C-224/01, EU:C:2003:207. 23 Jfr taleförbudet i 3 kap. 7 § skadeståndslagen. 24 Köbler, p. 53. 25 Köbler, p. 55. Se vidare bl.a. Takis Tridimas, The General Principles of EU Law, 2006, s. 521–533 och Koen Lenaerts m.fl, European Union Law, 2011, s. 767–770. 26 Stockholms tingsrätts dom den 16 juli 2021 i mål nr T 17795-18. 27 Tingsrätten byggde sina resonemang framför allt på EU-domstolens domar Lankhorst-Hohorst, C-324/00, EU:C:2002:749, Thin Cap, C-524/04, EU:C:2007:161, och Lexel, C-484/19, EU:C:2021:34. 28 Svea hovrätts dom den 15 juni 2023 i mål nr T 9992-21. 2 9 Jfr för ett liknande resonemang Peter J. Wattel m.fl., European Tax Law, 2018, s. 95–96. 30 Se vidare Niels Bammens, The Principle of Non-Discrimination in International and European Tax Law, 2012, s. 569–570 och Peter J. Wattel m.fl., European Tax Law, 2018, s. 86–94 om hur EU-domstolen prövar mål om överträdelser av unionsrättsliga friheter på området direkt beskattning. Se även Jesper Johansson, EU-domstolens restriktionsprövning i mål om de grundläggande friheterna och direkta skatter, 2016. 31 Hovrätten ansåg även att en underlåtenhet att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen inte i sig kunde grunda skadeståndsansvar för staten enligt de principer som utvecklats i Köbler. Se vidare om den frågan i Morten Broberg, National Courts of Last Instance Failing to Make a Preliminary Reference: The (Possible) Consequences Flowing Therefrom, European Public Law 2022, nr 2, s. 249 f. 3 2 Zsofia Varga, The Effectiveness of the Köbler Liability in National Courts, s. 215. 3 3 EU-domstolens domar Francovich m.fl., C-6/90 och C-9/90, EU:C:1991:428, p. 40–41 och Brasserie du Pêcheur och Factortame, C-46/93 och C-48/93, EU:C:1996:79, p. 51. Se vidare om Francovich-doktrinens tillämpning i svensk praxis i Ulf Bernitz, Skadeståndsansvar enligt unionsrätten, JT 2021–22, s. 824 ff. och Karin Wistrand i Statens utomobligatoriska skadeståndsansvar — några utvecklingslinjer, SvJT 2019, s. 107 f. 34 Magnus Isberg och Marianne Eliason, Grundlagarna, JUNO, den 3 juli 2019, kommentaren till 11 kap. 14 § regeringsformen. 3 5 ”Unibet I” NJA 2005 s. 764 och EU-domstolens dom Unibet, C-432/05, EU:C:2007:163. 36 Unibet, p. 65. Rättsfallet har kommenterats av Karin Wistrand i Ett effektivt rättsskydd för unionsrättsliga anspråk — hur går det för teorin i praktiken?, Europarättslig tidskrift 2010, s. 308 och av Kenneth Nordback i Interimistiska åtgärder i EG-rättsliga mål — om gemenskapsrättens inverkan på det provisoriska rättsskyddet i svensk civil och förvaltningsprocess, 2005, s. 51 f. 37 Unibet, p. 72. 38 Unibet, p. 73. 3 9 Ulf Bernitz, Unionsrättsligt grundad talerätt i svensk domstol, JT 2021–22, s. 674–685. 40 Unibet, p. 64. 4 1 EU-domstolens dom Gebhard, C-55/94, EU:C:1995:411, p. 37. 42 Se bl.a. EU-domstolens dom Liga Portugesa de Futebol Profissional och Bwin International, C-42/07, EU:C:2009:519, p. 61. 43 Se bl.a. EU-domstolens dom Förenade kungariket mot kommissionen, C-180/96, EU:C:1998:192, p. 99. 4 4 Tor-Inge Harbo, The Function of Proportionality Analysis in European Law, 2015, s. 208. 45 Tor-Inge Harbo, The Function of Proportionality Analysis in European Law, 2015, s. 15 och 29 ff. 46 Stockholms tingsrätts dom den 11 januari 2024 i mål nr T 12704-20. 47 Tingsrätten hänvisade till bl.a. Liga Portugesa de Futebol Profissiona och Bwin Internationall, p. 59. 48 EU-domstolens dom BV Nordic Info, C-128/22, EU:C:2023:951, p. 79. 4 9 Tingsrätten hänvisade i denna del till EU-tribunalens dom Robert Roos m.fl. mot Europaparlamentet, T-710/21, EU:T:2022:262. 50 Rättsfallet är, såvitt vi känner till, ett av de första skadeståndsmålen i svensk praxis som aktualiserar den unionsrättsliga försiktighetsprincipen. 51 Se bl.a. EU-domstolens dom CBD, C-663/18, EU:C:2020:938. 52 EU-domstolens dom Förenade kungariket mot kommissionen, p. 99–100. 53 Se exempelvis Robert Roos m.fl. mot Europaparlamentet och BV Nordic Info. 54 Justitiekanslerns uppdrag att företräda staten i domstol har bl.a. diskuterats av Anne Ramberg, Göran Lambertz och Anna Skarhed i antologin Justitiekanslern 300 år, 2013, s. 179 f., 182 f., 235 ff. och 284 ff. Se även Göran Lambertz, Tankar om Justitiekanslern, Festskrift till Johan Hirschfeldt, 2008, s. 212 ff. 5 5 Se Stig von Bahr, Skadestånd på grund av oriktiga beslut om skatt, Svensk skattetidning, 2007, s. 289 ff., som pekar på några problem som han menar kan uppkomma när beslut om skatt angrips skadeståndsvägen. 56 Se Ulf Bernitz, Rättighetsskyddets genomslag i svensk rätt — konventionsrättsligt och unionsrättsligt, JT 2009–10, s. 821, som anger att rättighetsargumentationen i svensk praxis hittills har haft en rätt ensidig inriktning på konventionsrätten. Se även Johanna Engström, Unionsrättens tillämpning i svenska domstolar — en analys av mål rörande artikel 47 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och mål rörande den allmänna unionsrättsliga principen om rätten till ett effektivt rättsskydd, Europarättslig tidskrift 2022, s. 558 f., som anger att svenska domstolar har varit obenägna att tillämpa unionsrättens allmänna rättsprinciper i sin praxis. 57 Se bl.a. Kenneth Nordback, ”Bevisbörda” i mål om undantag från gemenskapsreglerna om fri rörlighet, SvJT 2007, s. 421 ff. 58 Se Kenneth Nordback, Interimistiska åtgärder i EG-rättsliga mål — om gemenskapsrättens inverkan på det provisoriska rättsskyddet i svensk civil och förvaltningsprocess, 2005, s. 269 ff. 5 9 EU-domstolens dom ATRAL, C-14/02, EU:C:2003:265, p. 69. 60 EU-domstolens dom Sporting Odds, C-3/17, EU:C:2018:130, p. 60. 61 Jfr SOU 2017:30, s. 208. 62 EU-domstolens domar Gourmet International Products, C-405/98, EU:C:2001:135, p. 21 och Zenatti, C-67/98, EU:C:1999:514, p. 37. 63 Nordback, SvJT 2007 s. 441 f. 64 MD 2003:5. Se vidare Ulf Bernitz, Gourmet-målet: Marknadsdomstolen finner annonseringsförbud för alkohol otillåtet enligt EG-rätten, Europarättslig tidskrift 2003, s. 572 ff. 65 RÅ 2004 ref. 95 och Göta hovrätts dom den 9 oktober 2001 i mål nr B 715-00. 6 6 Tingsrätten hänvisade till EU-domstolens dom The Scotch Whisky Association, C-333/14, EU:C:2015:845. I The Scotch Whisky Association, p. 53, uttalade EUdomstolen att det ankom på nationella myndigheter att visa att den ifrågasatta nationella lagstiftningen överensstämde med proportionalitetsprincipen. 67 Se om åberopsbörda i Alexander Hardenberger, Åberopsbörda i dispositiva tvistemål, 2023, s. 56 f. 6 8 Se RÅ 2004 ref. 95 och HFD 2017 ref. 7, och jfr NJA 2007 s. 941 och EUdomstolens dom Rosengren, C-170/04, EU:C:2007:313, p. 57, angående det tidigare förbudet mot privatimport av alkohol. Se även Kenneth Nordback, ”Bevisbörda” i mål om undantag från gemenskapsreglerna om fri rörlighet, SvJT 2007 s. 432 med vidare hänvisning till praxis. 69 Jfr Kenneth Nordback, ”Bevisbörda” i mål om undantag från gemenskapsreglerna om fri rörlighet, SvJT 2007, s. 422 och 441 f.fotnot 11 · s. 552

Svensk rättspraxis5 hänvisningar

Petter Asp · SvJT 2010 s. 902–999 · 5 ställen

Frivillig samverkan i straffprocessen1 hänvisning

Ulf Lundqvist · SvJT 2009 s. 353–376 · 1 ställe

NJA 2007 s. 941.fotnot 12 · s. 357