Visionen om det koldioxidfria kolkraftverket*1 hänvisning
Rättsfall
NJA 2007 s. 142
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2007 s. 142
BibTeX
@misc{nja-2007-s-142,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2007 s. 142}},
year = {2007},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
5 hänvisningar i 4 artiklar · 5 stycken/fotnoter
Gränsdragningen mellan yttrandefrihet och marknadsföring2 hänvisningar
- I MD 2002:34 omnämns inte några existerande eller planerade byggprojekt. Det faktum att en specifik vara eller tjänst inte pekas ut tycks vara av betydelse för bedömningen av om broschyren har ett kommersiellt syfte. Det kan jämföras med NJA 2001 s. 319 där en specifik leverantör pekades ut och framställningen, bland annat utifrån detta, ansågs ha ett kommersiellt syfte. 2.4 Nyhetsförmedlande syfte Nyhetsförmedling beskrevs i förarbetena till TF som ”en rätt att meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst”. Nyhetsförmedling är en fri syssla som får utövas av vem som helst. Enligt Axberger vore uppställande av krav på vem som får vara journalist detsamma som att begränsa yttrandefriheten. Det finns därför inte några lagregler som styr vad som är nyhetsförmedling, utan detta har lämnats upp till domstolarna. Avsaknaden av lagregler gör också att nyhetsförmedling inte är formbunden. Den kan ske i artiklar såväl som i betalda annonser av företag. NJA 1979 s. 602 — Annonser om prostitution En tidning hade publicerat annonser där prostituerade utbjöd sina tjänster. Annonserna ansågs inte utgöra ett inlägg i debatten om prostitution, utan var av kommersiell natur och omfattades av allmän lag. Målet var relativt okomplicerat och fastställde vad som egentligen är rätt självklart: Annonser är inte nyhetsförmedlande bara för att de är införda i en tidning. NJA 1975 s. 589 — Tidnings löpsedel Tidningen Helg-Extra hade en löpsedel som var grovt missvisande om tidningens innehåll. KO yrkade, med stöd av MFL, att tidningen skulle förbjudas från att fortsätta använda vilseledande löpsedlar med sådant innehåll. HD anförde att löpsedlar typiskt sett är att uppfatta som ett led i nyhets- och åsiktsförmedlingen som TF avser att värna. Endast i vissa särskilda fall, då löpsedeln har ett innehåll jämförligt med en annons, kan löpsedeln sägas angå rent kommersiella förhållanden. HD konstaterade att Helg-Extras löpsedel, oaktat att den missvisande antydde tidningens innehåll, utgjorde ett led i tidningens nyhetsförmedling. MFL var således inte tillämplig. NJA 2007 s. 142 — Tidnings framsida Tidningen Metro hade upplåtit sin framsida till en annons för konsolspelet Halo 2. Annonsen upptog hela tidningens framsida. Utöver annonsen var också Metros logotyp på framsidan av tidningen. Frågan i målet var om framsidan på tidningen innehöll redaktionellt innehåll eller var av utpräglat kommersiell natur. HD anförde att framställningen i sin helhet var av utpräglat kommersiell natur. Ingripande mot annonsen kunde således ske vid sidan av TF.
- Marknadsföring av en tidnings innehåll kan närmast ses som marknadsföring av nyhetsförmedling. I NJA 1975 s. 589 framgick att löpsedlar, eller tidningars förstasida för den delen, typiskt sett är att se som en del av tidningens nyhetsförmedling. De skyddas därför av TF, även om marknadsföringen av nyheterna som sådan är otillbörlig. Däremot måste löpsedlarna eller förstasidorna vara relaterade till tidningens nyhetsförmedling. Av NJA 2007 s. 142 framgår att om tidningens förstasida upplåts åt innehåll som inte är relaterat till nyhetsförmedlingen, kan denna anses vara av utpräglat kommersiell natur och inte omfattas av TF. 2.5 Redaktionellt innehåll Redaktionellt innehåll är alla de framställningar som inte låter sig kategoriseras som opinionsbildande eller nyhetsförmedlande, men likväl åtnjuter yttrandefrihetens skydd. Alla framställningar som inte har ett kommersiellt syfte faller med andra ord utanför tillämpningsområdet för marknadsföringslagarna. MD 2007:31 — Vattenfall Föreningen Greenpeace-Norden (Greenpeace) hade yrkat att domstolen skulle förbjuda Vattenfall Aktiebolag (Vattenfall) att använda uttrycket ”koldioxidfri” i sin marknadsföring av ”det koldioxidfria kraftverket”. Det koldioxidfria kraftverket avsåg en försöksanläggning Vattenfall byggde i Tyskland med målsättningen att minska utsläppen av koldioxid i produktionen av kolkraft med 90 procent. Eftersom det koldioxidfria kraftverket inte var koldioxidfritt ansåg Greenpeace att det rörde sig om vilseledande marknadsföring.
The Phantom Menace1 hänvisning