Vad krävs för att ett skadeståndskrav ska anses framställt mot ansvarsförsäkrad? Skadan på kulturbyggnaden2 hänvisningar
- Tingsrätten hänvisade till fastighetsägarnas skrift i september 2015 där de redogjort för hur de såg på bristerna i entreprenadarbetet och fört fram att de skulle komma att framställa ett skadeståndskrav. Tingsrätten fann mot bakgrund av Behandlingsskadan NJA 2005 s. 843 att den skriften var tillräcklig för att det ska gå att säga att fastighetsägarna riktat ett skadeståndskrav mot entreprenören. Börjedatumet för fristen var alltså, enligt tingsrätten, den 16 september 2015. Eftersom något krav inte var framställt mot försäkringsbolaget inom den utsatta fristen hade preklusion inträtt.
- Om fristen avbryts genom att talan väcks (dvs. den i FAL uppställda tioårspreskriptionen, sexmånaderspreskriptionen samt preklusionsfristen) uppstår inga svårigheter med att bedöma om och när en frist har avbrutits. Övriga frister avbryts dock genom olika typer av meddelanden från den som framställer ett anspråk. Meddelanden kan vara mer eller mindre tydliga och konkreta – oavsett om de är skriftliga eller muntliga. Förhållandet mellan anmälan av försäkringsfall i 7:2 FAL och anmälan av ersättningsanspråk i villkor enligt 8:20 tredje stycket FAL var föremål för prövning i Kioskförsäkringen NJA 2019 s. 136. Högsta domstolen fann att det i och för sig kan finnas situationer när en anmälan av försäkringsfall inte innehåller tillräckligt med uppgifter för att försäkringsgivaren ska kunna bedöma om det är ett ersättningsanspråk som framställs, och det är upp till försäkringstagaren att klargöra detta. Högsta domstolen fann att försäkringsfall och ersättningsanspråk i allmänhet anmäls till försäkringsgivaren vid ett och samma tillfälle. Högsta domstolen ställer alltså ett ganska lågt krav på tydlighet och konkretion på meddelandet för att dessa bägge anmälningsfristerna ska brytas. Av Behandlingsskadan NJA 2005 s. 843 framgår att det för avbrott av skadeståndspreskriptionsfristen bör vara tillräckligt att den skadelidande anger ett huvudsakligt händelseförlopp och klargör att hon eller han har ett anspråk till följd av detta. Inte heller avseende avbrytande av skadeståndspreskription uppställer Högsta domstolen alltså något skarpt tydlighetskrav. Sammantaget ger dessa bägge fall intrycket att det på preskriptionsavbrytande meddelanden i rättspraxis inte uppställs några skarpa tydlighetskrav.