1 hänvisningar i 1 artiklar · 1 stycken/fotnoter
Simon Göransson · SvJT 2020 s. 641–648 · 1 ställe
- Prop. 2018/19:81 s. 89. 1 2 Jfr prop. 2018/19:81 s. 30 och 89. 13 Prop. 2004/05:131 s. 95. 14 Jfr NJA 2017 s. 955 i vilket en förhörsperson fick närvara via videolänk utan att synas i bild eftersom det även fanns annan bevisning och möjligheterna att värdera utsagan inte försämrades av att personen inte syntes i bild. 15 Utevarohandläggning enligt 46 kap. 15 a § RB, om det är den tilltalade som inte kan inställa sig, är inte möjlig eftersom det i sådana fall nog ofta föreligger laga förfall (jfr SOU 1938:44 s. 362 samt de exempel som uttryckligen nämns i 32 kap. 8 § RB). 16 Jfr Dahlström, A., m.fl., kommentaren till 4 kap. 14 § FBL, för motsvarande sätt att se på frågan enligt FBL. 17 Nordh, R., och Lindblom, P. H., a.a., s. 54. 1 8 SOU 1938:44. s. 84, prop. 1969:44 s. 242 och prop. 1974:149 s. 32. Den ändring som gjordes senast var bara frångåendet av den i förväg formellt fastställda sammanträdesordningen, se Ds Ju 1974:5 s. 45 och prop. 1974:149 s. 32. Jfr rörande tillämpningen av fakultativa regler, Wallander, A., Om fakultativa regler. En studie av svensk och unionsrättslig reglering av skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor, Iustus 2015, s. 58–59, samt Nordh, R., och Lindblom, P. H., a.a., s. 54, som möjligen ska förstås som att de menar att bedömningen är friare än så. 19 Se t.ex. Processlagberedningens förslag till 1 kap. 6 och 7 §§ RB (SOU 1938:43 s. 2). Jfr Gärde, N., Engströmer, T., Strandberg, T., och Söderlund, E., Nya rättegångsbalken jämte lagen om dess införande. Med kommentar, P.A. Norstedt & Söners Förlag 1949, s. 19. Det saknas anledning anta att senare lagändringar avsåg att göra något annat än att undanröja sådana formella inslag som hade blivit onödiga, jfr prop. 1974:149 s. 32. 2 0 Jfr dock prop. 1998/99:65 s. 24. 21 Jfr Strömberg, H., och Lundell, B., a.a., s. 123. 22 Jfr Dahlström, A., m.fl., kommentaren till 4 kap. 14 § FBL. 23 Jfr Bylander, E., a.a., s. 282–286, rörande den tröghet som funnits att införa nya tekniska lösningar i domstolsprocessen. Jfr den restriktiva inställning som uttrycks i viss förvaltningsrättslig litteratur, se Strömberg, H., och Lundell, B., a.a., s. 123, och von Essen, U., Bohlin, A., och Warnling Conradson, W., Förvaltningsrättens grunder, 3 uppl., Norstedts Juridik 2018, s. 165. Skrivningen i sistnämnda verk är dock mindre restriktiv än motsvarande i bokens 2 uppl., s. 136. 2 4 Jfr t.ex. NJA 1991 s. 783 och NJA 2004 s. 65, om hur andra fall av bristande domförhet behandlas. Jfr NJA 2017 s. 1029, som gällde en rent formell brist utan väsentlig betydelse för förtroendet för domstolens avgörande eller rättssäkerheten i förfarandet. 25 Jfr Rättsfall från Bostadsdomstolen (RBD) 1980:7. 26 Nordh, R., och Lindblom, P. H., a.a., s. 32 not 67 och Holmgård, L., Notariebrottmål, 2 uppl., Wolters Kluwer Sverige 2017, s. 157. 27 HD:s dom den 9 oktober 2014 i mål nr B 4616-13, p. 5. 28 Jfr RBD 1980:7. 29 I den allmänna förvaltningsrätten förekommer ett argument som jag har bemött ovan, se avsnitt 5. 3 0 HD:s dom den 9 oktober 2014 i mål nr B 4616-13, p. 5. Ev. a.m. Holmgård, L., a.a., s. 157. 31 Se t.ex. SOU 1938:44 s. 22. 32 Jfr RBD 1980:7, där Bostadsdomstolen uttrycker en mer restriktiv syn än HD, JO 1992/93 s. 465, som angick liknande frågor för de allmänna försäkringskassorna, och prop. 1990/91:117 s. 104–105. 33 En annan sak är att otillåten distansnärvaro inte alltid kan leda till återförvisning.fotnot 11 · s. 643