Rättsfall

NJA 2002 s. 336

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2002 s. 336

BibTeX

@misc{nja-2002-s-336,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2002 s. 336}},
  year         = {2002},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

3 hänvisningar i 2 artiklar · 3 stycken/fotnoter

Straffbar oaktsamhet1 hänvisning

Andreas Anderberg · 2015, s. 1–2019 · 1 ställe

Frågan om hög arbetsbelastning aktualiserades även i NJA 2003 s. 291. En domare som utdömt straff för ringa misshandel, trots att brottet var preskriberat, frikändes från ansvar. HD behandlade frågan om domarens förbiseende skulle anses innebära straffbar oaktsamhet. Domaren arbetade på en avdelning med hård arbetsbelastning, omständigheterna vid huvudförhandlingen hade varit oroliga och domaren hade varit sjuk tiden före. HD menade därför, vid en samlad bedömning, att oaktsamheten inte varit så klandervärd att den skulle föranleda straffansvar. Ett justitieråd var skiljaktigt rörande motiveringen och menade att domaren varit straffbart oaktsam, men att gärningen var att anse som ringa. Do194 maren hade frikänts redan i HovR som dock hade argumenterat lite annorlunda. Med hänvisning till två nyligen avgjorda HD-mål (se nedan) ansåg HovR att praxis gav utrymme för ett något mindre strängt, mera nyanserat synsätt på fel i tjänsteutövningen. I ett av dessa fall, NJA 2002 s. 336, var det t.o.m. fråga om uppsåtligt brott (för sent expedierade domar) som likväl bedömdes som ringa bl.a. på grund av en mycket tung arbetsbörda men också för att skada inte förorsakats. Det andra av HovR åberopade fallen var NJA 2002 s. 342. Där stod åtalade för tjänstefel en åklagare och en domare sedan åtal beträffande en häktad person väckts enbart för andra brott än de som låg till grund för häktningsbeslutet. Hovrätten dömde de båda för tjänstefel. HD menade även att åklagaren av oaktsamhet gjort sig skyldig till tjänstefel och fastställde domen för honom. Däremot ansåg man att de ovanliga omständigheterna i målet (bl.a. att domaren inte egentligen var ansvarig för målet och att det var en mycket ovanlig situation att åtal, utan att åklagaren påpekat det, väcktes enbart för andra brott än som låg till grund för häktningen) gjorde att domarens underlåtenhet att inte kontrollera att grund för häktning förelåg inte innefattade sådan klandervärd oaktsamhet som skulle föranleda straffansvar och ogillade därför åtalet mot honom.Praxis. HD har under de senaste 20 åren kommit med en förhållande- · p. 12 · s. 21

Svensk rättspraxis2 hänvisningar

Petter Asp · SvJT 2010 s. 902–999 · 2 ställen