7 hänvisningar i 2 artiklar · 7 stycken/fotnoter
Petter Asp · SvJT 2010 s. 902–999 · 5 ställen
Magnus Ulväng · 2005, s. 1–1986 · 2 ställen
- I NJA 2002 s. 270 dömdes en tilltalad 20-årig man for bl.a. grovt rån (BrB 8:6), olaga frihetsberövande (BrB 4:2) och grov våldtäkt (BrB 6:1 st. 3). Vid rånet, som avsåg en taxichaufför, hade en s.k. kolsyrepistol an vänts. Våldtäkten genomfördes under pistolhot på en ödslig plats till vil ken målsäganden hade bortförts. HD konstaterade att de objektiva rekvisiten för människorov visserligen var uppfyllda, men att det saknades uppsåtstäckning för de kvalificerande rekvisiten i BrB 4:1, varför gärnings mannen dömdes enligt BrB 4:2 st. 1. Av BrB 26:2 följer att straffskalan för den samlade brottsligheten är fängelse i 4—14 år. Såväl grov våldtäkt som grovt rån har ett straffminimum på 4 års fängelse. Olaga frihetsbe rövande har ett straffminimum på fängelse i 1 år. Att döma av omstän digheterna i målen var inget av brotten särskilt lindrigt eller av mindre allvarlig karaktär. Påföljden bestämdes i HD till fängelse i 5 år, varvid domstolen beaktade att gärningsmannen vid tidpunkten för brotten var nyligen fyllda 20 år. Straffvärdet på brottsligheten bedömdes ligga på fängelse i mellan 7 och 8 år. Eftersom domstolen inte angav straffvärdet för respektive brott går det inte att säga hur allvarliga de olika brotten bedömdes vara sedda var för sig. Däremot kan det konstateras att det av HD fastställda straffvärdet inte uppgick till summan av straffminimum för de enskilda brotten.112Rättspraxis · p. 3 · s. 49
- NJA 1954 s. 529253 NJA 1957 s. 82304 NJA 1962 s. 128304 NJA 1966 s. 12303 NJA 1966 s. 340303 NJA 1968 s. 442322 NJA 1969 B 28253 NJA 1970 s. 175304 NJA 1975 s. 691320, 321, 531 NJA 1980 s. 686303 NJA 1981 s. 439318 NJA 1984 s. 447304 NJA 1984 s. 898253 NJA 1985 s. 496304 NJA 1985 s. 544518, 519 NJA 1988 s. 413452 NJA 1989 s. 1240, 311,449 NJA 1989 s. 564114 NJA 1989 s. 870162 NJA 1990 s. 622114 NJA 1991 s. 498162 NJA 1992 s. 590228 NJA 1993 s. 274318,413 NJA 1994 s. 143363 NJA 1994 s. 153114 NJA 1995 s. 35229, 534 NJA 1995 s. 711366, 417 NJA 1997 s. 652197 NJA 1999 s. 269351 NJA 2000 s. 256351 NJA 2000 s. 314115,335,351 582 NJA 2000 s. 533 306, 443 NJA 2001 s. 913 437,441 NJA 2002 s. 270 198 NJA 2004 s. 354 201 NJA 2004 s. 644 427Högsta domstolen · p. 1 · s. 1986