Deklarationer på Internet - rättssäkert eller osäkert5 hänvisningar
- Skattebrott 97 det passiva skattebrottet det enda som kan bli aktuellt om förslaget om tyst godkännande av deklarationer går igenom för den som felaktigt tyst godkänt de förtryckta uppgifterna.19 Om en ordning med tyst godkän nande införs kommer därför betydelsen av passivt skattebrott att öka.20 Så länge och i den mån det finns valmöjlighet mellan pappersform och elektronisk form kan man knappast säga att underlåtenhetsbrottet kan begås just över Internet. Passivt skattebrott innebär ju att man inte har deklarerat. Det passiva skattebrottet begås därför inte över något särskild medium. Ett exempel på hur skattebrott kan begås genom att någon falskeligen har undertecknat en deklaration återfinns i tingsrättens dom i NJA 2000 s. 372. I fallet hade den ena tilltalade, Åke Å, falskeligen under tecknat en skattedeklaration för bolaget Label Yelle Medical AB i Per Erik P:s namn. Åke Å hade deklarerat en ingående mervärdesskatt på 45 143 kr, trots att bolaget inte hade rätt till avdrag för ingående moms, på grund av att det inte drev någon verksamhet. Åke Å hade också fal skeligen i Per-Erik P:s namn undertecknat en registreringsanmälan för mervärdesskatt avseende bolaget samt en begäran om eftersändning av post för bolaget med Per Erik P:s namn. Den andra tilltalade, William H, hade såsom bud kvitterat ut 45 143 kr på postkontoret i Sollentuna. Domarna i överinstanserna avser endast William H. Det som hade skett i NJA 2000 s. 372 var att Åke Å hade mervärdesskatteregistrerat ett bolag, som han inte hade rätt att teckna firman för, och sett till att bolagets post kom till honom. På så sätt kunde Åke Å, visserligen genom att använda William H som bud, kvittera ut ingående moms. Åke Å dömdes för skattebedrägeri (numera skattebrott) och urkundsförfalskning samt annan brottslighet i tingsrätten. Åke Å:s brott begicks i pappersform. Om Åke Å i stället hade använt sig av elektroniska deklarationer hade han behövt ha tillgång till Per Erik P:s e-legitimation. Någon ID-handling behövs inte för registrering för och deklaration av mervärdesskatt i pappersform. Det framgår inte klart av domen om Åke Å och Per-Erik P hade något som helst samröre med varandra, men förfarandet tyder på att Åke Å och Per-Erik P ove tandes i mervärdesskattehänseende har tagit kontrollen över bolaget. Detta hade inte varit möjligt om deklarationerna hade lämnats in elekt 19 SOU 2006:89 s. 88. 20 SOU 2006:89 s. 88. 98 Brott relaterade till elektroniska deklarationer roniskt med mindre än att Åke Å hade kommit över Per-Erik P:s e-legi timation. Så länge det finns dubbla system med pappersdeklarationer och elektroniska deklarationer innebär dock inte de elektroniska dekla rationerna något skydd för den enskilde eller det allmänna för det i domen aktuella förfarandet när detta innebär utnyttjande av ett tidigare inte mervärdesskatteregistrerat bolag. Åke Å hade i detta fall kunnat välja genomföra de brottsliga handlingarna i pappersform. Om Åke Å däremot hade använt sig av elektroniska deklarationer och av Per-Erik P:s e-legitimation, hade åtalet förmodligen sett helt annorlunda ut. De faktiska omständigheterna hade då gett uttryck för antingen att Per-Erik P var inblandad på något sätt, vilket eventuellt på grund av samtycke hade kunnat utesluta ansvar för urkundsförfalskning, eller att Åke Å även olovligen hade tillskansat sig Per-Erik P:s e-legitimation. Ett obli gatoriskt system med elektroniska skattedeklarationer skulle skapa ett bättre skydd för de enskilda och det allmänna från att drabbas av det aktuella slaget av brottslighet.
- Domen i NJA 2000 s. 372 är prejudicerande beträffande medhjälp till skattebrott. I domen konstateras att medhjälp inte kan bli aktuellt efter det att skattebedrägeriet (numera skattebrottet) är fullbordat. I det aktu ella fallet bestod skattebedrägeriet i att skattemyndigheten (numera Skatteverket) hade tillgodoräknat bolaget ett för högt belopp. William H hade först 14 dagar efter det att skattedeklarationen kom in till skatte myndigheten tagit emot uppdraget att som bud kvittera ut 45 143 kr. På grund av att skattebedrägeriet vid det laget redan var fullbordat kunde William H inte anses ha gjort sig skyldig till skattebedrägeri. William H dömdes däremot till fordringshäleri enligt 9 kap. 6 § första stycket femte punkten BrB.
- Att låta någon annan fylla i en in blanco undertecknad skattedekla ration utgör inte urkundsförfalskning i brottsbalkens mening, eftersom de skattskyldiga ger dem som fyller i handlingarna behörighet att kom plettera dem.73 Detta gäller även om de överskrider sin befogenhet och fyller i fel belopp.74 Ovan har nämnts att elektroniskt undertecknat dokument i linje med Alcalä-domen troligen omfattas av skyddet mot urkundsförfalskning.75 När en obehörig person har undertecknat en elektronisk deklaration med hjälp av en behörig persons koder eller e-legitimation blir det därför aktuellt att undersöka om personen i fråga har gjort sig skyldig till urkundsförfalskning. I det ovan under skatte brott diskuterade fallet NJA 2000 s. 372 avseende Åke Å dömdes den tilltalade både för skattebedrägeri (numera skattebrott) och för grov urkundsförfalskning när han falskeligen hade undertecknat en momsdeklaration. I de fall den behöriga personen har lämnat samtycke till användandet torde, liksom är fallet med pappersdeklarationer, emeller tid inte förutsättningarna för urkundsförfalskning vara uppfyllda på grund av att den behöriga personen har gett den obehöriga personen behörighet och urkunden därför inte är falsk.