Svensk rättspraxis: Straffrätt 2010–20181 hänvisning
Rättsfall
NJA 2000 s. 195
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2000 s. 195
BibTeX
@misc{nja-2000-s-195,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2000 s. 195}},
year = {2000},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
4 hänvisningar i 3 artiklar · 4 stycken/fotnoter
Svensk rättspraxis1 hänvisning
Svensk rättspraxis2 hänvisningar
- Ytterligare rättsfall som kan vara av betydelse vid bedömande av om brottsligheten är av sådan art som avses i 30 kap. 4 § brottsbalken — observera att arten inte i samtliga fall ansetts tala för fängelse — är NJA 1995 s. 35 (bedrägeri och urkundsförfalskning), NJA 1995 s. 145 (allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott), NJA 1996 s. 93 (förberedelse till grov misshandel), NJA 1996 s. 244 (förberedelse till misshandel), NJA 1996 s. 478 (narkotikabrott), NJA 1996 s. 741 (misshandel), NJA 1996 s. 757 (mened), NJA 1996 s. 788 (grovt sjöfylleri), NJA 1997 s. 103 (vållande till annans död, grovt brott, vållande till kroppsskada, grovt brott, grov vårdslöshet i trafik samt olovlig körning), NJA 1997 s. 278 (grovt rattfylleri), NJA 1997 s. 507 (utpressning), NJA 1997 s. 652 (grov förskingring), NJA 1997 s. 781 (grov förskingring), NJA 1998 s. 283 (skattebedrägeri), NJA 1998 s. 300 (bokföringsbrott), NJA 1999 s. 9 (grovt rattfylleri), NJA 1999 s. 102 (misshandel/grov kvinnofridskränkning), NJA 1999 s. 269 (misshandel), NJA 1999 s. 561 (mened och anstiftan till mened), NJA 1999 s. 769 (bokföringsbrott, grovt brott, och skattebedrägeri), NJA 2000 s. 17 I–III (grovt rattfylleri och misshandel), NJA 2000 s. 69 (varusmuggling), NJA 2000 s. 116 (våld eller hot mot tjänsteman), NJA 2000 s. 190 (skattebrott), NJA 2000 s. 195 (bokföringsbrott), NJA 2000 s. 256 (varusmuggling) samt NJA 2000 s. 314 (olaga frihetsberövande, olaga hot m.m.).
- I ett antal andra fall har HD uttalat att man vid artbrottslighet med ett högt straffvärde (mellan 6 och 12 månader) kan frångå presumtionen för fängelse och döma till villkorlig dom med samhällstjänst endast om det föreligger alldeles särskilda skäl. Sådana skäl ansågs inte föreligga i NJA 1999 s. 769 (bokföringsbrott, grovt brott, och skattebedrägeri med ett straffvärde på tio månader), varför påföljden bestämdes till 6 månaders fängelse (efter beaktande av att den tilltalade fullgjort 90 av de 200 timmar samhällstjänst som HovR bestämt). Alldeles särskilda skäl att frångå presumtionen för fängelse ansågs heller inte föreligga i NJA 2000 s. 195 där fråga var om bokföringsbrott med ett straffvärde på sex månader. Ett JustR var skiljaktigt och menade att det vid ett sådant straffvärde finns utrymme för att vid en bedömning av samtliga övriga omständigheter välja en icke frihetsberövande påföljd (implicit synes häri ligga ett ogillande av att den av HD fastslagna principen om särskilda skäl börjar tillämpas redan vid ett straffvärde på 6 månader). I NJA 2000 s. 190 där fråga var om skattebrott med ett straffvärde på tre månader ansågs emellertid straffvärdet inte vara så högt att det krävdes alldeles särskilda skäl för att välja villkorlig dom i förening med samhällstjänst.