Rättsfall
NJA 2000 s. 17
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2000 s. 17
BibTeX
@misc{nja-2000-s-17,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2000 s. 17}},
year = {2000},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
6 hänvisningar i 2 artiklar · 6 stycken/fotnoter
Svensk rättspraxis5 hänvisningar
- När villkorlig dom eller skyddstillsyn kombineras med samhällstjänst gäller som utgångspunkt att en månads fängelse motsvarar 40 timmars samhällstjänst och att antalet timmar sedan ökas med 20 för varje ytterligare månads alternativt fängelsestraff (upp till 240 timmar som alltså motsvarar 11 månaders fängelse). I prop. 1997/98:96 uttalas emellertid att det av olika skäl kan finnas anledning att avvika från denna tumregel och att man vid den helhetsbedömning som bör göras inte kan bortse ifrån att villkorlig dom i praktiken är mindre ingripande än en skyddstillsyn (trots att dessa påföljder formellt är likställda i stränghetshänseende). Med hänsyn till denna skillnad kan det alltså anses befogat att differentiera antalet timmar samhällstjänst beroende på huruvida påföljden bestäms till villkorlig dom eller skyddstillsyn. Ytterligare ett skäl för en sådan differentiering är att villkorlig dom enligt 30 kap. 8 § brottsbalken normalt skall förenas med böter, medan motsvarande presumtion inte gäller vid skyddstillsyn. Mot denna bakgrund har HD i ett antal fall där det dömts till villkorlig dom i förening med samhällstjänst utökat antalet timmar samhällstjänst med mellan 10 och 20 timmar i förhållande till vad som skulle ha följt av den ovan angivna tumregeln; se NJA 2000 s. 17 I och III (10 timmars tillägg vid ett alternativstraff på en månad), NJA 2000 s. 116 (10 timmars tillägg vid ett alternativstraff på en månad), NJA 2000 s. 190 (20 timmars tillägg vid ett alternativstraff på tre månader) samt NJA 2000 s. 256 (15 timmars tillägg vid ett alternativstraff på två månader). I linje med JustR Victors tillägg i NJA 2000 s. 256 torde gälla att antalet timmar samhällstjänst vid villkorlig dom skall utökas med tio om alternativstraffet är en månad och att det — trots att skillnaden mellan villkorlig dom och skyddstillsyn inte påverkas av brottslighetens straffvärde — kan utökas ytterligare när alternativstraffet är högre än en månad (dock med den begränsningen att en höjning med mer än 20 timmar inte kan motiveras av de generella skillnaderna mellan villkorlig dom och samhällstjänst).
- Ytterligare rättsfall som kan vara av betydelse vid bedömande av om brottsligheten är av sådan art som avses i 30 kap. 4 § brottsbalken — observera att arten inte i samtliga fall ansetts tala för fängelse — är NJA 1995 s. 35 (bedrägeri och urkundsförfalskning), NJA 1995 s. 145 (allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott), NJA 1996 s. 93 (förberedelse till grov misshandel), NJA 1996 s. 244 (förberedelse till misshandel), NJA 1996 s. 478 (narkotikabrott), NJA 1996 s. 741 (misshandel), NJA 1996 s. 757 (mened), NJA 1996 s. 788 (grovt sjöfylleri), NJA 1997 s. 103 (vållande till annans död, grovt brott, vållande till kroppsskada, grovt brott, grov vårdslöshet i trafik samt olovlig körning), NJA 1997 s. 278 (grovt rattfylleri), NJA 1997 s. 507 (utpressning), NJA 1997 s. 652 (grov förskingring), NJA 1997 s. 781 (grov förskingring), NJA 1998 s. 283 (skattebedrägeri), NJA 1998 s. 300 (bokföringsbrott), NJA 1999 s. 9 (grovt rattfylleri), NJA 1999 s. 102 (misshandel/grov kvinnofridskränkning), NJA 1999 s. 269 (misshandel), NJA 1999 s. 561 (mened och anstiftan till mened), NJA 1999 s. 769 (bokföringsbrott, grovt brott, och skattebedrägeri), NJA 2000 s. 17 I–III (grovt rattfylleri och misshandel), NJA 2000 s. 69 (varusmuggling), NJA 2000 s. 116 (våld eller hot mot tjänsteman), NJA 2000 s. 190 (skattebrott), NJA 2000 s. 195 (bokföringsbrott), NJA 2000 s. 256 (varusmuggling) samt NJA 2000 s. 314 (olaga frihetsberövande, olaga hot m.m.).
- I NJA 2000 s. 17 (I och II) uttalades beträffande möjligheten att vid grovt rattfylleri döma till villkorlig dom och samhällstjänst att domstolarna måste göra en bedömning i det enskilda fallet av om förutsättningar föreligger. Omständigheter som kan medföra att villkorlig dom och samhällstjänst kan ådömas angavs vara att alkoholkoncentrationen varit förhållandevis låg samt att körningen företagits under förhållanden som medfört ringa eller ingen trafikfara. I det första fallet (I) ansågs förutsättningar för att döma till villkorlig dom med samhällstjänst föreligga med hänsyn till att alkoholkoncentrationen inte uppgått till mer än 0,62 mg per liter utandningsluft (ca 1,25 promille) och att föraren endast avsåg att flytta bilen en kort sträcka till sin bostad (till följd av polisens ingripande kom bilen emellertid aldrig att köras längre än till utfarten från den parkeringsplats där bilen stod uppställd). Sådana förutsättningar ansågs däremot inte föreligga i det andra fallet (II) där alkoholkoncentrationen i den tilltalades blod uppgått till 2,21 promille och där körningen inneburit påtagliga risker för trafiksäkerheten. Dessa avgöranden ger tyvärr klara riktlinjer endast beträffande vad som litet tillspetsat kan kallas ytterlighetsfallen (hög alkoholkoncentration och påtagligt riskfylld körning respektive låg alkoholkoncentration och icke riskfylld körning), medan de ger föga ledning beträffande de situationer som s.a.s. ligger däremellan.