- Jfr förhållandena för den resebyrå som beskrivs i NJA 1999 s 812 (Zambagars). Notera kri tiken hos Laila Zackariasson, Svensk rättspraxis, Sakrätt 1982–2001, SvJT 2003 s 753 på s 786.
- Referenslista 589 NJA 1989 s 781 (Postväxelseparation) NJA 1990 s 343 (Nordanland) NJA 1990 s 562 (Stålmanufaktur) NJA 1990 s 649 (Travtränaren) NJA 1991 s 217 (WH Finans) NJA 1995 s 367 II (Obligentia) NJA 1997 s 115 (Ekblad Construction) NJA 1997 s 418 (SÖMÅ) NJA 1998 s 275 (Makarnas konto) NJA 1998 s 487 (EBN Center) NJA 1999 s 426 (Sturetvättsfallet) NJA 1999 s 812 (Zambagars) NJA 2001 s 155 (Den polsktillverkade båten) NJA 2003 s 37 (Hjärtervägen Invest) NJA 2005 s 608 (Max o Frasses) NJA 2007 N 19 (C A Förvaltning) NJA 2007 s 86 (Motocrossbanefallet) NJA 2007 s 599 (Gullivers) NJA 2008 s 653 (Kokain) NJA 2009 s 16 (Bravida) NJA 2009 s 500 (Bankkontomanipulationerna) NJA 2010 s 467 (Hansas skuldebrev) NJA 2010 s 709 (L Holding AB) NJA 2011 s 357 (Mefedron) NJA 2011 s 411 (Konkursprövningen) NJA 2011 s 576 (Sydställningar) NJA 2011 s 675 I (Syntetiska katinoner) NJA 2011 s 675 II (Metylon) NJA 2011 s 799 (www.rctraders) NJA 2012 s 70 (Amfetamin m m) NJA 2012 s 115 (Ecstasy) NJA 2012 s 144 (Cannabisharts) NJA 2012 s 510 (Ecstasy) NJA 2012 s 528 (Kokain) NJA 2012 s 535 (Cannabis) NJA 2012 s 650 (Mefedron) NJA 2013 s 421 (KLM Fastigheter) NJA 2013 s 502 (Ne bis in idem) NJA 2013 s 1190 (Brf Fjällsidan) NJA 2014 s 272 (BDO Nordic) NJA 2014 s 760 (Cargo Center) NJA 2014 s 877 (Processbolag) NJA 2014 s 935 (Independent Finans) NJA 2015 s 359 (Emtunga) NJA 2015 s 1040 (De enstegstätade fasaderna II) NJA 2016 s 51 (Saltkråkan) NJA 2016 s 288 (Betalningserklæringen) NJA 2017 s 9 (Multitotal) NJA 2017 s 261 (Butikslokalen på Jakobsbergs sjukhus) NJA 2017 s 289 (Valdemarsviksfastigheten) NJA 2017 s 882 (Intercontainer) Svea HovR T 337013 från 20131206 (Swedeport) Svea HovR T 356114 från 20150313 (Café Lumiére) Svea HovR 133717 från 20180219 (Dickson & Co) Stockholms TR, T 1926512 från 20180326 (Emtunga II) ARN 20110429 (Kontokortet i den kvarglömda kavajen)* ARN 20112037 (Kontokortsstölden på Apoteket) ARN 20111732 (Kontokortsstölden i den delade svarttaxin) ARN 20112225 (Kontokortsstölden ur det gemensamma mässskåpet) ARN 20112776 (Kontokortsstölden vid bilinbrottet) ARN 20113888 (Kontokortsstölden av tjejen som följt med till hotell
Rättsfall
NJA 1999 s. 812
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1999 s. 812
BibTeX
@misc{nja-1999-s-812,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1999 s. 812}},
year = {1999},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
7 hänvisningar i 3 artiklar · 7 stycken/fotnoter
Återvinning i konkurs efter fusion av dotterbolag2 hänvisningar
Svensk rättspraxis3 hänvisningar
- Av rättsfallet kan vi dra slutsatsen att åtminstone drygt ett dygn torde vara godtagbar fördröjning när mottagaren haft kännedom om att egendomen kommit i hans besittning. Som vi strax kommer att se torde den acceptabla tiden emellertid, enligt det nyligen tillkomna rättsfallet NJA 1999 s. 812, vara något längre än så.
- Det senaste rättsfallet av intresse, NJA 1999 s. 812, är på flera sätt av stor betydelse för tillämpningen av 1 och 2 st. RedovL. Frågan i målet var om en betalning från Zambagar Direkt Persontransport & Service i GBG AB (Zambagar) till BSP Scandinavia ekonomisk förening (BSP) kunde återvinnas till Zambagars konkursbo. Zambagar hade bedrivit resebyråverksamhet i samarbete med IATA, en sammanslagning av olika flygbolag. Betalning för varje månads försäljning hade skett den 15 påföljande månad och därvid erlagts till BSP, som sedan fördelat medlen till respektive flygbolag. För sin verksamhet hade Zambagar begagnat ett checkräkningskonto och två inlåningskonton, varav det ena inlåningskontot haft beteckningen spärrmedel för IATA-försäljning. Inför den månatliga betalningen till BSP hade Zambagar sett till att tillräckliga medel överförts till sagda spärrmedelskonto, från vilket BSP haft fullmakt att lyfta medel via autogiro. Den 15 januari 1993 hade Zambagar inställt sina betalningar. Det totala belopp som denna dag varit förfallet till betalning till BSP hade uppgått till 4 257 792 kr. På spärrmedelskontot hade det funnits 147 467 kr och på det andra inlåningskontot 1 332 255 kr. Båda beloppen hade överförts till BSP. Sedan Zambagar försatts i konkurs, med fristdag den 25 mars 1993, var frågan om sistnämnda belopp om 1(cid:0)332(cid:0)255 kr kunde återvinnas till konkursboet. Häremot hade BSP invänt bland annat att föreningen haft separationsrätt till de medel hänförliga till flygbiljetter som inbetalats på Zambagars checkräkningskonto under tiden 8–15 januari 1993. Dessa medel hade ostridigt uppgått till 880 620 kr. Zambagars konkursbo hade emellertid anfört bland annat att det under samma tid gjorts betydande utbetalningar från checkräkningskontot, och att detta medfört att medel motsvarande betalningarna för flygbiljetter inte funnits omedelbart tillgängliga för att avskiljas. BSP hade i sin tur framhållit att huvuddelen av dessa utbetalningar utgjort överföringar till ett av Zambagars inlåningskonton, och att dessa medel därför även efter utbetalning från checkräkningskontot varit tillgängliga för avskiljande.
- Härefter bör något sägas om NJA 1999 s. 812. Detta rättsfall har refererats i avsnitt 1.2.1 ovan och jag finner inte skäl att här upprepa de invecklade omständigheterna. Jag kan emellertid påminna om att Zambagar Direkt Persontransport & Service i GBG AB (Zambagar) bedrivit resebyråverksamhet i samarbete med IATA, en sammanslagning av olika flygbolag. Betalning för varje månads försäljning hade skett den 15 påföljande månad och därvid erlagts till BSP Scandinavia ekonomisk förening (BSP), som sedan fördelat medlen till respektive flygbolag. Inför de månatliga betalningarna till BSP hade Zambagar sett till att tillräckliga medel överförts till ett särskilt spärrmedelskonto, från vilket BSP haft fullmakt att lyfta medel via autogiro. Högsta domstolen fann att RedovL fick anses ”i princip” tillämplig på de medel hos Zambagar som utgjort betalningar för flygbiljetter. Sedan Zambagar försatts i konkurs ansågs återvinning kunna ske av ett belopp som inom återvinningsfristen utbetalats från ett annat konto än spärrmedelskontot, trots att en del av detta belopp utbetalats vid en tidpunkt då ett sakrättsligt verksamt avskiljande enligt RedovL hade kunnat ske. Däremot ansågs det inte möjligt att återvinna ett belopp som på visst sätt kunnat relateras till betalningar för flygbiljetter. Dessa medel hade enligt Högsta domstolen förblivit omedelbart tillgängliga för att avskiljas från den tidpunkt då de mottagits av Zambagar till den tidpunkt då de utbetalats.