Om behörig domstol och civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden4 hänvisningar
- Denna fråga var i och för sig inte en del av mellandomstemat, och i den särskilda prövningen av saken så kom den inte att prövas av Högsta domstolen — eftersom prövningstillstånd inte meddelats i den delen. Tingsrättens och hovrättens ställningstaganden bygger närmast uteslutande på NJA 1999 s. 745, Walds mode. Vi granskade i vår första artikel underrätternas beslut i denna fråga, och argumenterade att dessa bygger på en felaktig tolkning av domen Walds mode — eftersom det målet inte handlade om en stridsåtgärd. Vi redogjorde även för de ändringar av arbetstvistlagen som beslutats i syfte just att undvika parallella forum för tvister som rör arbetsmarknaden. Vi menade sammanfattningsvis att den tolkning av den därefter införda bestämmelsen i 2 kap. 1 § 4 st. arbetstvistlagen som har tydligast stöd i rättskällorna är att Arbetsdomstolen är exklusivt forum gällande stridsåtgärder. Vårt huvudsakliga stöd för det är att 2 kap. 1 § 4 st. bygger på stridsåtgärdsbegreppet med den oklara innebörd som framkommer av medbestämmandelagen.
- Kleineman anser att det är obegripligt att vi i vår artikel gjort en koppling mellan Högsta domstolens återgivna uttalande och den s.k. påståendedoktrinen, och undrar om vi menar att Europadomstolen skulle vara förhindrad att pröva kränkningar av konventionen, med anledning av att de vidtagits av en arbetstagarorganisation. Kleineman säger sig emellertid dela vår uppfattning att NJA 1999 s. 745 Walds mode inte gällde stridsåtgärder. Avslutningsvis menar Kleineman att vi inte ger något svar på varför Högsta domstolen inte skulle kunna bedöma att agerandet i detta fall (contra bonos mores) i mindre utsträckning vore att bedöma som en stridsåtgärd, och i större utsträckning som ett angrepp på rättigheter enligt Europakonventionen.
- Kleineman säger sig emellertid dela vår uppfattning att NJA 1999 s. 745 inte handlar om stridsåtgärder, och han kan därmed sägas även instämma i ståndpunkten att underrätternas avgörande i forumfrågan bygger på en felaktig uppfattning om arbetstvistdefinitionen. Detta medför i sin tur att Kleineman ger oss rätt i att NJA 2015 s. 899 handlar om stridsåtgärder, och således utgör en arbetstvist — eftersom stridsåtgärder definitionsmässigt är förbehållet arbetsgivare och arbetstagare. För tydlighets skull; NJA 1999 s. 745 ger inte någon vägledning ifråga om vilken domstol som ska avgöra mål i vilket ska besvaras yrkande om att någon ska betala ersättning med anledning av stridsåtgärder.