2016/531 hänvisning
Rättsfall
NJA 1999 s. 673
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1999 s. 673
BibTeX
@misc{nja-1999-s-673,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1999 s. 673}},
year = {1999},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
8 hänvisningar i 5 artiklar · 8 stycken/fotnoter
- Se målet 12/76 Tessili [1976] ECR 1473 och målet C-288/92 Custom Made Commercial [1994] ECR 1-2913. För svensk rättspraxis se NJA 1999 s. 673, även NJA 2002 s. 300. 40© Författaren och Studentlitteratur
- NJA 1937 s. 1 NJA 1940 s. 354 NJA 1941 s. 350 NJA 1942 s. 389 NJA 1968 s. 78 NJA 1969 s. 163 NJA 1973 s. 628 NJA 1975 C 285 NJA 1983 s. 573 NJA 1985 s. 832 NJA 1986 s. 119 NJA 1986 s. 729 NJA 1990 s. 734 NJA 1992 s. 823 NJA 1994 s. 81 NJA 1994 C 48 NJA 1995 s. 495 NJA 1997 s. 415 NJA 1998 s. 817 NJA 1999 s. 660 NJA 1999 s. 673 NJA 2000 s. 3 NJA 2000 s. 273 NJA 2001 s. 386 NJA 2002 s. 300
Revisionen av Bryssel- och Lugano-konventionerna1 hänvisning
Svensk rättspraxis2 hänvisningar
- Om en tvist som denna hade gällt ett anställningsavtal som ingåtts efter utgången av juni 1998, skulle art. 3 och 6 i Romkonventionen ha blivit tillämpliga, jfr Pålsson, Romkonventionen — Tillämplig lag för avtalsförpliktelser (1998) s. 82–88. Även om dessa regler inte var tilllämpliga i målet, hade Arbetsdomstolen givetvis kunnat, och kanske bort, låta sig inspireras av dem, jfr HD:s avgörande i NJA 1999 s. 673, 689.
- I sistnämnda del innebär HD:s avgörande viktiga preciseringar på punkter där det tidigare inte har rått full klarhet. Det framgår inte bara att en främmande stat genom ett avtal kan med bindande verkan avstå från sin immunitet redan innan någon tvist har uppkommit utan också att ett sådant avstående inte nödvändigtvis behöver ske genom en uttrycklig förklaring utan också kan ske konkludent, förutsatt att avtalet otvetydigt ger vid handen att den främmande staten har velat avstå från rätten att åberopa immunitet (jfr Pålsson 1989 s. 31–40). 5.1.2 Rättsfall i anknytning till Bryssel- och Luganokonventionerna Till Bryssel- och Luganokonventionernas behörighetsregler hänför sig följande rättsfall, vilka redan tidigare har behandlats i SvJT: ND 2000 s. 1, se SvJT 2001 s. 589; NJA 1997 s. 415, se SvJT 1998 s. 558; NJA 1998 s. 747, se SvJT 1999 s. 991, jfr nedan avsnitt 5.1.6; NJA 1999 s. 660, se SvJT 2000 s. 710; NJA 1999 s. 673, se SvJT 2000 s. 709 och 715; NJA 2000 s. 3, se SvJT 2001 s. 583; NJA 2000 s. 273, se SvJT 2001 s. 579; RH 1996:86, se SvJT 1998 s. 556; RH 1997:96, se SvJT 1998 s. 559; RH 1997:100, se SvJT 1998 s. 566; RH 1999:53, se SvJT 2000 s. 717; RH 2000:89, se SvJT 2001 s. 582. 5.1.3 Förmögenhetsforum I NJA 1998 s. 361 väckte ett svenskt konkursbo vid Göteborgs TR återvinningstalan mot ett engelskt bolag (P). Som grund för TR:s behörighet åberopades att P hade en i konkursen bevakad fordran mot konkursgäldenären, en fordran som enligt 10 kap. 3 § 2 st. RB ”fanns” i Göteborg. P invände att någon utdelning för denna fordran, som var oprioriterad, inte kunde påräknas och att fordringen därför inte hade något förmögenhetsvärde.
Nyare rättspraxis till Bryssel- och Luganokonventionerna2 hänvisningar
- NJA 1999 s. 673 rörde en tvist mellan ett svenskt och ett nederländskt bolag (se nedan avsnitt 3.2). Brysselkonventionen var gällande mellan Sverige och Nederländerna när målet avgjordes av HD. Talan i målet hade emellertid väckts före den tidpunkt (1 januari 1999) då konventionen trätt i kraft i Sverige. Då Brysselkonventionen är tilllämplig endast på rättsliga förfaranden som har inletts efter konventionens ikraftträdande i ursprungsstaten, skulle den inte komma till användning i förevarande fall. I stället skulle Luganokonventionen tillämpas, ty talan hade väckts efter den tidpunkt (1 januari 1993) då den konventionen blivit gällande som svensk lag i förhållande till Nederländerna.
- Ett svenskt rättsfall rörande art. 5.1 är NJA 1999 s. 673. Där yrkade ett svenskt aktiebolag (CA) att ett nederländskt bolag (Vastint) skulle förpliktas att fullfölja ett avtal om förvärv av aktier i ett annat nederländskt bolag. Frågan om svensk domstols behörighet i målet skulle prövas enligt Luganokonventionen, se ovan avsnitt 2.