Svensk rättspraxis3 hänvisningar
- Den analogiska tillämpning av 2 § andra stycket skattebrottslagen som HD gjorde i NJA 1978 s. 452 ansågs i NJA 1999 s. 215 — med hänsyn till den ändring av 1 kap. 1 § brottsbalken som gjordes 1994 (skärpning av analogiförbudet) — inte längre vara möjlig. (En motsvarighet till straffbudet i 2 § andra stycket skattebrottslagen fanns, såvitt avser den lagtekniska uppbyggnaden, i 7 § i den lydelse som tilllämpades av HD.) Rättsfallet kan ses som en bekräftelse på att 1 kap. 1 § brottsbalken, i linje med lagstiftarens intentioner, verkligen innefattar ett analogiförbud (även om detta näppeligen framgår klart av lagtexten).
- I det ovan omtalade rättsfallet NJA 1999 s. 215 finns ett exempel på ”ren” tillämpning av den lindrigaste lagens princip (i två avseenden; dels ifråga om 1 kap. 1 § brottsbalken i lydelse före respektive efter 1994, dels ifråga om 81 § första stycket uppbördslagen i relation till en avkriminalisering). Se även NJA 1997 s. 606 där 5 § andra stycket lagen om införande av brottsbalken tillämpades (analogt) i förhållande till förpliktelse att utge straffskatt.
- NJA 2000 s. 580 NJA 1999 s. 215