Rättsfall
NJA 1998 s. 633
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1998 s. 633
BibTeX
@misc{nja-1998-s-633,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1998 s. 633}},
year = {1998},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
5 hänvisningar i 3 artiklar · 5 stycken/fotnoter
Bevisläget vid brott mot sekretessavtal — förhindrar lagen om företagshemligheter avtalsdispositioner?3 hänvisningar
- Se t.ex. NJA 1998 s. 633 (2 miljoner), RH 2002:11 (450 000), RH 2002:61 (6,8 miljoner), samt Stockholms tingsrätt avgörande i mål nr. 1894-03 (48 miljoner).
- Det blir särskilt tydligt i ljuset av den vida definition begreppet givits i NJA 1998 s. 633, RH 2002:11 och RH 2002:61; jämför även Prop. 1987/88:155, s.13 och Helgesson, 2000, Affärshemligheter i samtid och framtid, s. 272 ff.
- HD uttalade i NJA 1998 s. 633 (Jahab-målet) att skadeståndet inte får bli så lågt att obehörigt utnyttjande av företagshemlig information blir mer lönsamt än ett behörigt. Vad som skulle ha utgjort skälig royalty eller licensavgift i den föreliggande situationen markerar följaktligen en miniminivå för skadeståndet som normalt måste anses otillräcklig i mål av förevarande slag. Vore det inte mot bakgrund av denna princip rimligt att presumera en skada vid angrepp mot hemlig information? Enligt min mening måste det åtminstone räcka för käranden att bevisa att informationen varit av sådant slag att svaranden tvingats betala licens eller royalty för att få nyttja informationen. Om käranden kan styrka att informationen är av sådant slag föreligger ju en skada, eftersom käranden är berättigad till åtminstone ett belopp som motsvarar skälig royalty eller licensavgift.
Skadestånd utom kontraktsförhållanden 1997–20001 hänvisning