Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–20201 hänvisning
Rättsfall
NJA 1998 s. 293
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1998 s. 293
BibTeX
@misc{nja-1998-s-293,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1998 s. 293}},
year = {1998},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
10 hänvisningar i 5 artiklar · 10 stycken/fotnoter
Fördragskonform tolkning av MR-traktat1 hänvisning
Svensk rättspraxis2 hänvisningar
- 5.1 Begreppet ideell förening Gränsen mellan ekonomiska och ideella föreningar har brukat dras på det sättet, att de privaträttsliga föreningar som kombinerar ekonomisk verksamhet med uppgiften att främja sina medlemmars ekonomiska intressen är att klassificera som ekonomiska medan övriga föreningar är ideella. En ekonomisk förening måste registreras i föreningsregistret för att vinna rättskapacitet medan den ideella föreningen blir rättskapabel redan då den bildats. I NJA 2000 s. 365 uppkom frågan om Täby Centrum Företagareförening (nedan föreningen), som inte registrerats i föreningsregistret, var en rättskapabel ideell förening eller en ekonomisk förening som saknade rättskapacitet. — Föreningen var enligt sina stadgar en sammanslutning av hyresgäster i Täby centrum och skulle verka för att detta centrum blev uppskattat som ett kommersiellt centrum, i övrigt tillvarata medlemmarnas intressen och utgöra avtalsslutande part med hyresvärden gällande bland annat gemensam marknadsföring. — Målet gällde ursprungligen frågan om en hyresgäst (Anneli) samtidigt som hon med hyresvärden träffade avtal om förhyrning av två lokaler blivit medlem i föreningen och skyldig att till denna erlägga de avgifter som följde av medlemskapet eller om av annan orsak sådan skyldighet kunde anses ha uppkommit. Anneli förlorade i såväl tingsrätt som hovrätt men kom i Högsta domstolen med en ny invändning, nämligen att föreningen var en oregistrerad ekonomisk förening och att den därmed saknade rättskapacitet och att dess talan därför skulle avvisas. — Efter att ha redogjort för vad föreningens stadgar innehöll om dess ändamål och i övrigt ha konstaterat, att föreningen ägnade sig åt frågor som öppethållande, miljöfrågor och ordningsfrågor förklarade HD att föreningens syfte och verksamhet fick anses till betydande del motsvara vad som förekommer inom branschorganisationer och andra sådana intresseorganisationer vilkas verksamhet regelmässigt bedrivs i den ideella föreningens form. Vad som emellertid kunde ge anledning till tvekan var den till största delen av medlemmarna genom avgifter bekostade gemensamma marknadsföring, som föreningen svarade för. HD konstaterade härefter att det inte var ovanligt att en förenings verksamhet och syfte endast till viss del motsvarar den ekonomiska föreningens natur. För att en sådan förening skall kunna registreras som en ekonomisk förening krävs, säger HD med hänvisning till ett förarbetsuttalande, att föreningen i huvudsak framträder som en förening där medlemmarna deltar i verksamheten på sätt som anges i den aktuella paragrafens första stycke. ”Att en förening bedriver viss ekonomisk verksamhet som kan sägas ligga i medlemmarnas intresse är således inte tillräckligt för att den skall registreras som ekonomisk förening. Det är naturligt att det i praktiken inte går att dra några fasta gränser för huvudsaklighetsrekvisitets tillämpning. Det måste mot den bakgrunden antas att det finns ett inte obetydligt utrymme för att inom ramen för en ideell förening med självständig rättskapacitet bedriva sådan verksamhet som avses i /FL/ 1 kap. 1 § 1 st. även i sådana fall då det skulle vara möjligt att i stället välja den registrerade ekonomiska föreningen som form för verksamheten (jfr NJA 1998 s. 293).” Till detta kom att föreningen sedan 1977 hade organisationsnummer som ideell förening. Sammanfattningsvis uttalade HD att det i och för sig synes vara möjligt att den verksamhet som föreningen bedrev skulle kunna drivas i form av ekonomisk förening men att det mot bakgrund av vad som var upplyst om föreningens syfte och verksamhet saknades anledning att utgå från annat än att den hade rättskapacitet som ideell förening.
- I NJA 1998 s. 293 (Montessoriföreningen) återkommer HD till uteslutningsproblematiken. Fråga var i detta mål om en föräldrakooperativ förskoleförening, Montessoriföreningen Asken, som hade uteslutit en kvinna, Ann O, en man, Robert S, och deras barn, Simon O, ur föreningen — och därmed även ur förskolan. Ann O, Robert S och Simon O yrkade efter stämning på föreningen att tingsrätten måtte upphäva uteslutningsbeslutet. Som grund för sin talan anförde de i första hand att beslutet var formellt ogiltigt och i andra hand att skäl för beslutet inte hade förelegat varför det var materiellt ogiltigt. Föreningen bestred yrkandet och gjorde gällande att uteslutningsbeslutet var riktigt och tillkommit i formellt riktig ordning samt att domstol inte var behörig att pröva beslutet i materiellt hänseende. — Förskoleverksamhet kan drivas i olika former, exempelvis som bolag eller stiftelse men också som ekonomisk eller ideell förening. De som startar och driver verksamheten har att iaktta de regler som gäller för den organisationsform de väljer. I det nu aktuella fallet hade man kommit att välja formen ideell förening, och detta ledde till att frågan om domstol över huvud skulle överpröva uteslutningsbeslutet blev den centrala frågan för domstolarna — tingsrätten beslutade för övrigt att genom mellandom avgöra bland annat om domstolen var behörig att pröva uteslutningen i materiellt hänseende. Både tingsrätt och hovrätt kom till resultatet att så inte var fallet. I Högsta domstolen blev utgången emellertid den motsatta. HD framhöll att rätten för föräldrarna till ett barn att ha detta placerat på en förskola som en föräldrakooperativ förening driver i allmänhet anses vara av stor praktisk och ekonomisk betydelse oberoende av de möjligheter som från tid till annan kan finnas att få barntillsynsfrågan löst på annat sätt. Som regel kan det förutsättas att föräldrarna i skilda hänseenden inrättar sig efter det rättsförhållande som kommit till stånd genom medlemskapet. Föräldrar som anslutit sig till en sådan förening får genom medlemskapet också ett befogat anspråk på att inte utan skäl behöva avbryta en pågående barntillsyn och utsätta barnet för sådana nackdelar som kan uppkomma, om barnet kanske med kort varsel måste ryckas bort från en invand miljö. Dessa förhållanden medför, säger HD, ett så påtagligt behov av rättsskydd att övervägande skäl talar för att ett beslut om uteslutning ur en föräldrakooperativ förskoleförening skall kunna sakprövas av domstol enligt avtalsrättsliga principer, såvida inte alldeles särskilda skäl föreligger. Det personliga inslag som präglar föreningen och de arbetsinsatser från föräldrarnas sida som förutsätts (föreningen krävde vissa arbetsinsatser av föräldrarna till de barn som var placerade i förskolan), föreningens begränsade storlek samt det förhållandet att förskoleverksamheten var baserad på Montessoripedagogikens principer kan inte anses innefatta sådana skäl att det finns anledning att avstå från domstolsprövning. — Det kan till det nu sagda fogas den kommentaren, att HD i sina domskäl även kom in på frågan om föreningens juridiska status. Domstolen konstaterar med hänvisning till ett förarbetsuttalande till 1987 års föreningslag att föräldrakooperativ förskoleverksamhet kan drivas i form av ekonomisk förening men att Montessoriföreningen Asken inte var registrerad som ekonomisk förening. Under framhållande av att föreningen fick anses fullfölja även ett ideellt syfte saknades det enligt HD anledning att i målet utgå från annat än att den hade rättskapacitet som ideell förening.
Facklig föreningsfrihet som mänsklig rättighet5 hänvisningar
- För utveckling av frågan se NJA 1977 s. 129, NJA 1990 s. 687 och NJA 1998 s. 292. Tidigare rådde uppfattningen att i fall då medlemskapet bedömts ha en avgörande bety delse för den uteslutnes yrkesutövning eller i övrigt en påtaglig ekonomisk betydelse för den uteslutne ansetts vara möjligt att i materiellt hänseende få medlemskapet prövat av allmän domstol. Denna tolkning av praxis framförs av föredraganden i NJA 1998 s. 293. Hemström 1998 s. 103, se dock också 2000 s. 98, ”För föreningar i vilka medlemskapet är av stor betydelse för den enskildes försörjning och vilka enligt sina stadgar står öppna för alla som är verksamma inom yrket gäller emellertid, att de, liksom ekonomiska före ningar, är öppna i den bemärkelsen, att ett beslut att utestänga en sökande av denne kan underställas domstols prövning och beslut” men framförallt s. 131.
- Se NJA 1998 s. 293, NJA 1990 s. 68. Målet gällde uttryckligen idrottsföreningar men torde också gälla andra ideella föreningar. Påstås en uteslutning baseras på sådana uppen bart otillbörliga principer kan en prövning i domstol göras oavsett vilken ideell förening det är fråga om
- NJA 1990 s. 68, (se också NJA 1998 s. 293) Se också Hemström JT 1998/99 s. 955. Målet gällde uttryckligen idrottsföreningar men torde också gälla andra ideella förening ar. Påstås en uteslutning baseras på sådana uppenbart otillbörliga principer kan en pröv ning i domstol göras oavsett vilken ideell förening det är fråga om.