Mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion8 hänvisningar
- Det har exempelvis såväl HD som HFD gjort i frågor om mervärdesskattefordrans uppkomst i konkurs, se RÅ 1993 ref. 78; NJA 1997 s. 787.
- Jfr RÅ 1993 ref. 78; NJA 1997 s. 787, där domstolarna kom fram till att det är inträffandet av den omständighet som medför en justeringsskyldighet som är avgörande för tidpunktsfrågan. Se även Schytzer & Ek, Mervärdesskattefordrans status i konkurs, SkatteNytt Akademisk årsskrift 2021, s. 92.
- Även om fordran uppkommer efter kritisk tidpunkt i konkurs är det inte en fordran mot boet. Som vi påtalade i vår tidigare artikel har Sveriges EU-inträde medfört att en skyldighet att justera tidigare gjorda avdrag inte kan överföras mellan subjekt, vilket innebär att fordran i konkurssammanhang i stället utgör en gäldenärsfordran. Vi argumenterade dock för att denna typ av fordringar av ändamålsskäl bör anses utgöra konkursfordringar, se Schytzer & Ek, Mervärdesskattefordrans status i konkurs, SkatteNytt Akademisk årsskrift 2021, s. 87 ff. ”När det i RÅ 1993:78 och NJA 1997 s. 787 var en fastighetsförsäljning gjord av konkursförvaltaren som var den utlösande affärshändelsen så motsvaras detta av en borgenärs utfärdande av en kreditnota i samband med ett offentligt ackord. Även om gäldenärens oförmåga att betala fakturor kan ha inträtt före ackordet så är det en för återföringen helt nödvändig omständighet att ett ackordsbeslut har fattats och som en följd av detta en kreditnota utfärdats. När det nu krävs att en kreditnota utfärdas så blir Skatteverkets bedömning att fordringen är att anse som uppkommen först när kreditnotan utfärdas.” 92