Rättsfall

NJA 1996 s. 768

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 1996 s. 768

BibTeX

@misc{nja-1996-s-768,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1996 s. 768}},
  year         = {1996},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter

Bed och arbeta = Ora et labora - om religionsfrihet i arbetsliv och skola : juridik, samhälle, praktik1 hänvisning

Reinhold Fahlbeck · 2011, s. 1–545 · 1 ställe

Vilket orsakssamband skall föreligga mellan den religiösa faktorn och den handling (eller passivitet) som påstås innebära ett intrång enligt Artikel 9? Denna fråga har inte diskuterats uttryckligen i praxis rörande Europakonventionen. Skälet torde vara att det i samtliga mål där ett intrång ansetts föreligga var uppenbart och ostridigt att handlingen hade skett på grund av den religiösa faktorn. Det har förelegat ett rakt, direkt orsakssamband. Orsakssambandet var alltså starkare än att handlingen enbart hade samband med den religiösa faktorn. Målen där intrång enligt Artikel 9( 1) inte ansetts föreligga uppvisar en motsvarande, låt vara spegelvänd, bild. I till exempel fallet den muslimske läraren (Konventionen 4) ansåg Kommissionen utrett att skolans handlande inte skett på grund av den religiösa faktorn. Handlingen hade inte ens samband med den religiösa faktorn. Detsamma ansåg Europadomstolen i fallet Dahlab (Konventionen 14) såvitt avsåg frågan om det förelåg diskriminering och i fallet den kristna resebyråchefen (Konventionen 8). Som jämförelse beträffande orsakssamband kan pekas på svensk reglering enligt 16 kapitlet 9 Brottsbalken (BrB), olaga diskriminering, och diskriminering enligt Diskrimineringslagen 2008. För ansvar enligt BrB krävs att diskrimineringen skett på grund av den etniska faktorn. I till exempel NJA 1976 s 489 angavs det erforderliga sambandet med orden 'elen huvudsakliga anledningen" och i NJA 1996 s 768 med orden "det avgörande motivet". Det skall röra sig om ett s.k. starkt samband. I 1 kapitlet 4 punkt 1 Diskrimineringslagen, direkt diskriminering, räcker det däremot med att det finns ett "samband''. I propositionen till en föregångare till lagen 2008 (lagen 1999 om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet) heter det att "det skall vara tillräckligt att den etniska tillhörigheten är en av flera orsaker 361 Sådana brott borde rätteligen kallas ohedersbrott. Prefixet "heder" kan ge intryck att det ligger något ädelt eller hedrande i brotten. Detta är dock ingalunda fallet. Det är istället i hög grad tvärtom. 4. Religion och religiöst motiverade manifestationer till behandlingen för att diskriminering skall anses föreligga. Den etniska tillhörigheten behöver alltså inte ... ha varit avgörande för arbetsgivarens handlande''.Det räcker sålunda med ett s.k. svagt samband.Enligt 1 kapitlet 4 punkt 2 Diskrimineringslagen, indirekt diskriminering, förekommer inte ett motsvarande sambandskrav, i vart fall inte av samma innebörd, men under alla omständigheter är sambandskravet där inte strängare än i punkten 1.Diskrimineringslagen 2008 bygger här på EU-rätten. Det finns inget i praxis rörande Europakonventionen som pekar på att den svenska regleringen skulle underkännas i konventionspraxis rörande diskriminering enligt Artikel 14.Orsakssamband · p. 1 · s. 352

Svensk rättspraxis1 hänvisning

Petter Asp · SvJT 2001 s. 894–942 · 1 ställe

En dörrvakt som inte släppt in tre mörkhyade personer på en restaurang friades i NJA 1996 s. 768 från ansvar för olaga diskriminering eftersom det inte ansågs styrkt att dörrvaktens avgörande motiv för att vägra personerna tillträde till restaurangen var deras ras eller hudfärg.Straffrättens speciella del · p. 28 · s. 915