Rättsfall

NJA 1996 s. 757

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 1996 s. 757

BibTeX

@misc{nja-1996-s-757,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1996 s. 757}},
  year         = {1996},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

5 hänvisningar i 3 artiklar · 5 stycken/fotnoter

”Artbrotten från praktisk synpunkt” — kommentarer till Anders Perklevs artikel1 hänvisning

Marie-louise Ollén · SvJT 2003 s. 168–172 · 1 ställe

Högsta domstolen har dock dömt lagöverträdare under 18 år till fängelse på grund av brottets art, se t.ex. rättsfallen NJA 1996 s. 757 och NJA 2001 s. 913 som båda gäller mened. I ett rättsfall från 1999 bestämdes dock påföljden till den då införda påföljdskombinationen villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. I domen från 2001 konstaterade Högsta domstolen att arten av menedsbrottet kan anses utgöra synnerliga skäl att döma även den som är under 18 år till fängelse men att även omständigheterna vid brottet och den tilltalades personliga förhållanden måste beaktas. Vidare fann Högsta domstolen att påföljden sluten ungdomsvård inte kunde anses vara avpassad för ungdomar som skall frihetsberövas enbart av det skälet att de begått ett artbrott. I detta sammanhang noterade Högsta domstolen även att ett kort fängelsestraff torde kunna bli verkställt utan de nackdelar med fängelse som påföljd för unga lagöverträdare som annars anses finnas. Även om Högsta domstolen inte uttryckligen hänvisar till möjligheterna att verkställa ett kortare fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, en omständighet som saknar betydelse vid valet av påföljd, synes det vara det som åsyftas. Högsta domstolen fann därmed att sluten ungdomsvård framstod som ett sämre alternativ än fängelse. Fängelsestraffets längd bestämdes till en månad. Ett justitieråd var skiljaktig och ville bestämma påföljden till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst efter att ha gjort en samlad bedömning av omständigheterna kring menedsbrotten, flickans ålder när brotten begicks och de risker för hennes utveckling som en fängelsedom skulle medföra. I den skiljaktiga meningen framfördes bl.a. att möjligheten att förena en villkorlig dom eller skyddstillsyn med samhällstjänst medför att starkare krav än tidigare måste ställas för att synnerliga skäl för fängelse skall anses vara för handen.p. 3 · s. 168

Svensk rättspraxis3 hänvisningar

Petter Asp · SvJT 2001 s. 894–942 · 3 ställen

Tillämpningsområdet för samhällstjänst — en analys av lagstiftningen och de senaste rättsfallen från Högsta domstolen11 hänvisning

Martin Borgeke, Bengt-Åke Jönsson, Anna Täcklund · SvJT 2000 s. 421–451 · 1 ställe

Tanken bakom införandet av möjligheten att ålägga den tilltalade att utföra samhällstjänst var och är att man därmed skall minska antalet korta fängelsestraff. Detta innebär att samhällstjänst får åläggas endast i de fall en prövning enligt 30 kap. 4 § BrB leder till att fängelse bör ådömas och det inte finns andra skäl som, utan att samhällstjänst behöver tillgripas, innebär att fängelse trots allt inte är nödvändigt. Sådana andra skäl kan vara ungdom, se 30 kap. 5 § BrB, och de tidigare nämnda särskilda skälen för skyddstillsyn i 30 kap. 9 § 2 st. 1 och 2 p. BrB. (Från kontraktsvård bortses i det följande — för kontraktsvård gäller i mångt och mycket samma som för samhällstjänst.) Vad det blir frågan om är alltså att först bedöma om påföljden, om samhällstjänstmöjligheten inte funnes, hade måst bli fängelse och sedan om den, om den tilltalade samtycker till samhällstjänst och en föreskrift om samhällstjänst är lämplig, kan bli villkorlig dom med samhällstjänst eller skyddstillsyn med samhällstjänst i stället.När kan korta fängelsestraff ersättas av samhällstjänst? · p. 1 · s. 427