- . Risk och (o)lämplighet 151 ten är att barnets bästa tolkat som att barnet inte ska utsättas för risker har företräde framför andra tolkningar såsom nära och god kontakt med bägge föräldrarna och uppfattningen att samförstånd alltid är till barnets bästa. Av 6:2 a 2 st. 1 p. FB framkommer att rätten ska fästa särskilt avseende vid: Som framkommer är det barnets situation som står i centrum för lagstad gandet. Tidigare framhölls föräldrarnas lämplighet ofta som ett kriterium för barnets bästa, dvs. att vårdnaden skulle anförtros åt den av föräldrarna som var lämpligast som vårdnadshavare.72 Rekvisitet för vårdnadsöverföring enligt 6:7 FB har då ansetts utgöra en minimistandard för vad en vårdnadshavare kan tillåta sig utan att förlora vårdnaden, dvs. barnets bästa i inskränkt bemärkelse. Ett exempel är NJA 1995 s. 398. Här gjorde HD en koppling mellan 6:7 FB och 6:1-2 FB vid bedömningen av förälders lämplighet och fann att: En likartad tolkning gjordes i NJA 1992 s. 93. Enligt 6:7 1 st. FB ska rätten besluta om ändring i vårdnaden om en för älder vid utövandet av vårdnaden utsätter barnets hälsa eller utveckling för bestående fara p.g.a. missbruk eller försummelse eller andra brister i omsorgen. Oaktat att 6:7 FB enligt lagtexten rör "förälder" uppfattas lag rummet omfatta samma personkrets som 2 § LVU, dvs. kan tolkas som "förhållanden i hemmet". Det kan utläsas ur RH 1991:54.
- av barnets vilja. Inte heller i NJA 1995 s. 398 förtogs betydelsen av barnets
- Barns vilja 167 Sammanfattningsvis gäller, som så ofta i vårdnadsärenden, att det är svårt att göra en entydig tolkning av rättsfallen. I NJA 1995 s. 398 och NJA 1992 s. 93 baserade HD avgörandena till stor del på barnets vilja. NJA 1995 s. 398, liksom NJA 1992 s. 93, motsäger principen om att barnets vilja inte ska till mätas avgörande betydelse om barnet utsatts för alltför stora påtryckningar. Möjligen ska praxis tolkas som att begränsningen inte omfattar äldre barn. Något som talar för det är bedömningen av barnets vilja i NJA 2008 s. 963. Tidigare förefaller emellertid sällan enbart barnets vilja varit tillräckligt för att basera ett avgörande på. Däremot har barnets vilja i kombination med andra faktorer tillmätts stor betydelse. Utvecklingen mot att ta hänsyn till unga barns vilja har förstärkts genom lagändringarna 2006. 4.4.2 Barns vilja i mål enligt LVU : : : Den materiella betydelsen av barnets vilja vid omhändertaganden enligt LVU har rönt mindre uppmärksamhet än barnets vilja i mål om vårdnad, boende och umgänge. Det förklaras dels av att barn har en starkare pro cessrättslig ställning i dessa mål, dels av att det är fråga om tvångsvård. Det hindrar inte att barnets vilja ska tillmätas betydelse i LVU-mål. Av 36 § LVU framkommer att:107 Bestämmelsen hade åren 2008 till 2012 en mer framträdande plats i 1 § LVU.108 I 4 § LVU stadgas att en ansökan till förvaltningsrätten om vård enligt LVU ska innehålla information om hur relevant information läm nats till den unge, vilket slags information som lämnats, samt den unges inställning. Av 4 § LVU följer därmed att förvaltningsdomstol har samma uttryckliga skyldighet att vid den materiella bedömningen ta hänsyn till barnets vilja som allmän domstol har vid överföring av vårdnad enligt
Rättsfall
NJA 1995 s. 398
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1995 s. 398
BibTeX
@misc{nja-1995-s-398,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1995 s. 398}},
year = {1995},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
20 hänvisningar i 4 artiklar · 20 stycken/fotnoter
Barn- och föräldrarätt1 hänvisning
Barns deltagande i familjerättsliga processer14 hänvisningar
- Johanna Schiratzki anför att en slutsats av rättsfallet NJA 1995 s. 398 kan vara att barnets vilja begränsar betydelsen av andra kriterier för att fastställa barnets bästa. Hon menar också vad gäller utvecklingen i praxis att barnets åsikter tidigare sällan föreföll vara tillräckligt att ensamt basera ett avgörande på. Däremot har barnets vilja även tidigare, i kombination med andra faktorer, tillmätts stor betydelse. Schiratzki, J., Vårdnad och vårdnadstvister, s. 236 f.
- Se tex. NJA 1995 s. 398.
- Mål 3 9U, 1993. Se NJA 1995 s. 398 där barnet hördes infor rätten i ombudens närvaro men i parternas frånvaro. Barnet i det förstnämnda fallet hade således inte behövt samman- träffa med fadern.
Föräldraskap i rättslig belysning2 hänvisningar
- Lagrådet menade att då gällande bestämmelser i FB syntes behandla barnets vilja som fristående från principen om barnets bästa. Samma syn sätt var enligt lagrådet märkbart i rättsfallet NJA 1995 s. 398. HD hade i det fallet funnit att hänsyn skulle tas till en 13-årig flickas vilja trots att den lösning flickan förordade i vårdnadstvisten kunde ifrågasättas av 86 olika skäl. Domstolen fann dock att den lösning flickan önskade inte kunde antas medföra bestående fara för hennes hälsa eller utveckling på det sätt som beskrivs i FB 6:7, varför hennes vilja lades till grund för målets avgörande.200 Lagrådet konstaterade följande angående barns rätt att komma till tals: ”Det är här fråga om en princip, som särskilt i fråga om äldre barn ger uttryck för respekt för barnets person och egenart (jfr 6 kap. 1 §), låt vara att den är underordnad hänsynen till barnets bästa på så sätt att starka kontraindikationer kan tvinga domstolen att gå emot bar nets vilja även om det nått en viss grad av mognad.”201 Skäl fanns därför enligt lagrådet att ge bestämmelsen om barnets vilja en från bestämmel sen om barnets bästa fristående placering i FB 6 kap. Lagrådet utgår från ett kompetensorienterat synsätt, åtminstone när det gäller ”äldre barn”. Ett behovsorienterat synsätt skall enligt lagrådets sätt att resonera tillämpas endast om starka indikationer finns för antagandet att det barnet självt vill skulle vara skadligt för barnet. I specialmotive ringen till FB 6:2 b har denna distinktion gått förlorad. Där sägs att bar nets vilja kan bli avgörande för domstolens ställningstagande som fristå ende omständighet endast i de fall där det inte går att avgöra vad som är barnets bästa.202 Här framträder ett behovsorienterat synsätt angående barnet och barnets vilja som påtagligt begränsar betydelsen av barnets vilja i jämförelse med lagrådets uppfattning om varför barnets vilja borde ges en, från barnets bästa, fristående placering i lagen. Vårdnadsreglerna tycks därmed kunna tolkas på så sätt att de ger uttryck åt två olika princi per som inte alltid är förenliga. Lagrådet ger uttryck för en förståelse för detta och ger ett förslag på hur de olika principerna skulle kunna rang ordnas i de fall en konflikt uppstår.
- Frågan om barnets med- och självbestämmande har under de senaste åren, inte minst genom påverkan av FN:s konvention om barnets rättig heter från år 1989, aktualiserats inte bara i Sverige utan också i ett inter nationellt sammanhang.78 Artikel 12 i konventionen slår fast att barn har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet och att dessa åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mog nad. Barnet skall därför beredas särskilda möjligheter att bli hörd i alla domstols- och andra administrativa förfaranden som rör barnet. FN-konventionens bestämmelse har föranlett införandet av en särskild bestäm melse i FB 6:2 b enligt vilken hänsyn skall tas till barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad, vid avgörandet av frågor som rör vårdnaden. Härigenom har barnet inte givits någon formell medbestäm manderätt; endast en rätt att få framföra sina synpunkter på hur vårdnads446 frågan skall avgöras. I praxis synes dock avgörande vikt kunna fästas vid barnets uppfattning vid avgörandet av vem av föräldrarna som skall ha vårdnadsansvar. NJA 1995 s. 398. Målet gällde vårdnaden om en 13-årig flicka. Flickan hade efter föräldrarnas separation bott hos fadern. Hon gav själv uttryck åt en bestämd vilja att fadern ensam skulle tillerkännas vårdnadsansvaret. Utred ningen i målet visade att flickan stod under starkt inflytande från fadern, vil ket resulterat i en avvisande hållning till modern. Både TR och HovR fann att fadern var olämplig att ha vårdnaden om flickan. HD utgick i sina dom skäl från att flickan klart och otvetydigt hade förklarat att hon inte ville leva med sin mor, och att hon ville att fadern skulle ha det rättsliga vårdnads ansvaret. HD fann att även om faderns lämplighet som vårdnadshavare kunde ifrågasättas, var förhållandena inte sådana att en lösning i enlighet med flickans önskemål kunde antas medföra bestående fara för hennes hälsa eller utveckling på det sätt som sägs i FB 6:7. Fadern tillerkändes därför det rättsliga vårdnadsansvaret. Avgörandet innebär att barnets egen vilja tillerkänns avgörande betydelse även när beslutet vid en ”objektiv” bedömning inte framstår som det bästa för barnet. I förarbetena till 1998 års reform av vårdnadsreglerna förklarade lagrådet att det här är fråga om en princip som ger uttryck för respekt för barnets person och egenart. Respekten för barnet underordnas emellertid hänsynen till barnets bästa på så sätt att starka kontraindikatio ner kan tvinga domstolen att gå emot barnets vilja i vissa fall.79 Barnet kan dock sägas ha en ganska långtgående medbestämmanderätt vad gäl ler valet av vårdnadshavare.80 Ett liknande synsätt på barnets vilja fram kommer genom kravet på samtycke till frivillig vård av barnet enligt socialtjänstlagen. Är barnet över 15 år krävs barnets samtycke till vård. Detta innebär att i de fall barn över 15 år frivilligt placerats i familjehem kan barnet genom att återkalla medgivandet få till stånd en omprövning av den faktiska vårdens utövande.81 I den diskussion som förts kring innebörden av artikel 12 i FN:s kon vention om barnets rättigheter är det främst barnets rätt att komma till