Rättsfall

NJA 1994 s. 668

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 1994 s. 668

BibTeX

@misc{nja-1994-s-668,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1994 s. 668}},
  year         = {1994},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

4 hänvisningar i 3 artiklar · 4 stycken/fotnoter

Prioritet och avtal - intercreditoravtal i svensk rätt, särskilt vid insolvens2 hänvisningar

Sara Göthlin · 2023, s. 1–338 · 2 ställen

NJA 1996 s. 560 behandlade preskription av en säkerställd fordran. Borgenären har i sådant fall rätt att trots preskriptionen tillgodogöra sig ställd tredjemanspant. I detta avseende behandla- des alltså tredjemanspant i linje med pant i allmänhet, snarare än i linje med vad som hade gällt vid borgen. (Kritik mot avgörandet, se bland annat Lindskog, Opersonliga fordringar s. 389 och Ingvarsson, Borgen (2000) s. 206). Se även NJA 1994 s. 668. Emellertid är väl situationen vid tredjemanspant oftast den, att om pantsättaren inte uppfyller det som åligger honom enligt pantavtalet, finns en rätt för borgenären att rikta anspråk mot pantsättarens person. Jfr Hess- lers och senare Myrdals invändningar mot terminologin (not 619 ovan) samt Rodhe, Sakrätt (1985) s. 127 angående fall där rättegångskostnader trots att fordran var opersonlig skulle tas från gäldenären personligen.fotnot 646 · s. 51
NJA 1994 s. 668 189NJA 1999 s. 408 48, 49referat · p. 65 · s. 327

Återpantsättning - om pantsättning av pant och panträtt1 hänvisning

Staffan Myrdal · 2005, s. 1–1380 · 1 ställe

Genom SkbrL och dess förarbeten bringades till stor del klarhet be träffande pantsättning av muntliga fordringar och andra rättigheter. I motiven till SkbrL anges att dess bestämmelser i 3 kap. om enkla skul debrev torde komma att få analogisk tillämpning vid pantsättningar av andra typer av fordringar, även muntliga, än sådana som kommit till uttryck i enkla skuldebrev.1011 Denna förutsägelse har kommit att besan nas. I praxis har reglerna i 3 kap. SkbrL, särskilt 31 § avseende borgenärsskydd, i stor omfattning tillämpats analogt. Detta gäller inte endast fordringar utan även olika typer av andra rättigheter.1012 En panträtt är ett slags rättighet och kan även karaktäriseras som, eller anses innefatta, ett slags (icke personlig) fordran (panten ger rätt till betalning genom dess realisation).1013 Man bör med anledning av det ovanstående enligt min mening kunna resonera på följande sätt. Hasselrot ansåg före tillkomsten av SkbrL att en panträtt i t.ex. en muntlig fordran inte var möjlig, eftersom en pant rätt i en muntlig fordran aldrig kunde vara mer värd än det belopp som fordran vid var tid uppgick till, och om gäldenären betalade till borgenären/pantsättaren, så var därmed panträtten plötsligt värdelös eftersom fordran då hade upphört. Det förefaller troligt att Lennander resonerat på liknande sätt när hon menade att en »återpantsättning» är en ofull komlig rätt: C:s pant består av B:s panträtt och om A betalar till B så minskar automatiskt värdet av B:s panträtt, och därmed även C:s pant. Genom SkbrL:s ikraftträdande klarlades dock genom bestämmelsen i 29 § (och 10 §) och dess förarbeten att en gäldenär som var i ond tro om att pantsättning skett inte längre utan vidare kunde betala till borgenären/pantsättaren. Därigenom kunde, genom analog tillämpning i praxis, konstateras att en pantsättning av en muntlig fordran nu var möjlig och genom underrättelse till gäldenären gavs ett fullgott skydd. Enligt min uppfattning skulle - på de grunder som angivits ovan - motsvarande resonemang kunna tillämpas avseende pantsättning av panträtt. I vart fall genom SkbrL:s ikraftträdande skulle i så fall en pantsättning av panträt ten, med iakttagande av bestämmelserna i 29 och 31 §§ SkbrL - inte längre vara en ofullkomlig rätt. Det finns som sagt flera exempel på fall där SkbrL:s bestämmelser om enkla skuldebrev har tillämpats på rättigheter. I NJA 1971 s. 66 fastslogs att det för borgenärsskydd vid överlåtelse av bostads rätt krävs att bostadsrättsföreningen underrättas om överlåtelsen. HD hänvisade i domslutet inte till 31 § 1 st. SkbrL, där krav på underrättelse till gäldenären är uppställt för borgenärsskydd. Det råder dock inte någon tvekan om att domslu 284 12. A:s betalning till B; B:s »betalningslegitimation» tet var baserat på ett analogislut av den nämnda bestämmelsen (eller på den princip som är uttryckt i bestämmelsen).1014 Motsvarande princip har fastslagits även beträffande gåva (NJA 1993 s. 560) och pantsättning (NJA 1994 s. 668) av bostadsrätt.2.3 Pantsättn ing av panträtten · p. 5 · s. 282

Svensk rättspraxis1 hänvisning

Laila Zackariasson · SvJT 2003 s. 753–954 · 1 ställe

Rättsfallet bör jämföras med NJA 1994 s. 668. Svensk Fastighetskredit AB (SKF) hade förvärvat panträtt i en bostadsrätt och bostadsrättsföreningen den 19 juni 1986 bekräftat att den mottagit underrättelse om denna pantförskrivning. Genom köpeavtal den 24 maj 1989 hade Ellhå Förvaltnings AB (Ellhå) förvärvat äganderätt till bostadsrätten. Ellhå hade den 1 augusti 1989 pantförskrivit bostadsrätten till säkerhet för ett lån hos Finans AB Nyckeln (Nyckeln), och bostadsrättsföreningen samma dag bekräftat att den tagit del av denna pantförskrivning. Därefter hade Ellhå den 21 augusti 1989 pantförskrivit bostadsrätten till säkerhet för ett lån hos SKF. Den 3 november 1989 hade bostadsrättsföreningen bekräftat att den tagit del av denna pantförskrivning. Sedan bostadsrätten på ansökan av SKF utmätts och sålts på exekutiv auktion hade hela överskottet från försäljningen tilldelats SKF. Nyckeln hade i målet yrkat att medlen istället skulle tilldelas detta bolag, under påstående att SKF:s ursprungliga panträtt hade upphört senast den 21 augusti 1989 då SKF lagt upp ett nytt lån med den nya låntagaren Ellhå, och att Nyckelns panträtt hade bättre tidsprioritet än den panträtt SKF i samband därmed förvärvat i bostadsrätten. SKF hade gjort gällande att transaktionen i augusti 1989 endast inneburit ett gäldenärsbyte och att den ursprungliga panträtten kvarstått oförändrad.Inledning · p. 231 · s. 841