Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–20201 hänvisning
Rättsfall
NJA 1993 s. 740
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1993 s. 740
BibTeX
@misc{nja-1993-s-740,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1993 s. 740}},
year = {1993},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
7 hänvisningar i 4 artiklar · 7 stycken/fotnoter
Om aktieägares lojalitetsplikt1 hänvisning
Straffansvar för bokföringsbrott och skattebrott i bolag: en kommentar till hovrättspraxis om faktiskt företrädarskap4 hänvisningar
- I domskälen lade hovrätten inledningsvis fast att ansvar för bokföringsbrott och skattebrott begångna inom ramen för ett bolags verksamhet i första hand åvilar bolagets företrädare. Hovrätten redogjorde vidare för begreppet faktisk företrädare och hänvisade bl.a. till NJA 1993 s. 740 och prop. 2002/03:128, Företrädaransvar. Därvidlag lyfte hovrätten fram att det vid ekonomisk brottslighet ofta är den faktiska företrädaren som ligger bakom brottsupplägget, som tillser att bolag införskaffas och som själv medverkar i genomförandet av det brottsliga förfarandet. Hovrätten påpekade dock att dessa omständigheter i sig inte grundar ett faktiskt företrädarskap, utan att det krävs ett bestämmande inflytande över bolaget för att det ska anses vara för handen. Hovrätten anförde vidare att den som är faktisk företrädare har ett direkt företagaransvar och att den som är formell företrädare, utan ett bestämmande inflytande, i vart fall har ett indirekt företagaransvar.
- I domskälen förklarade hovrätten till en början att åklagaren gjorde gällande att FS hade varit faktisk företrädare för bolagen och att han till följd därav hade ådragit sig ett ansvar för brott begångna inom ramen för bolagens verksamheter. Hovrätten redogjorde för begreppet faktisk företrädare och hänförde sig bl.a. till förarbetena till lagen om näringsförbud och NJA 1993 s. 740. Det rättsfallet tolkades på det sättet att principerna om företagaransvar var avgörande för frågan om var straffansvaret ligger. I den därpå följande prövningen om FS var att anse som faktisk företrädare lyfte hovrätten fram ett antal omständigheter. Till dessa hörde att FS innehade handlingar om bolagen i sin dator och i sin bostad, att flera bolag hade en gemensam kontorsorganisation och en delvis gemensam personal och att de formella företrädarna endast hade en begränsad kännedom om bolagens verksamheter m.m. Efter en noggrann genomgång av omständigheterna fann hovrätten vid en samlad bedömning att så var fallet. Hovrätten anförde vidare att FS därmed i princip bar ett ansvar för bolagens bokföringsskyldighet och redovisningsskyldighet för skatt och avgift. Vid prövningen om ett likgiltighetsuppsåt förelåg kom hovrätten fram till att FS inte hade vidtagit erforderliga kontrollåtgärder för att förvissa sig om att bolagen fullgjorde sina skyldigheter. Bristen på kontrollåtgärder är en förutsättning bland flera som måste vara uppfylld för att ett företagaransvar ska uppkomma. Sålunda återkom hovrätten till sin tolkning av NJA 1993 s. 740 och tillämpade till synes just principerna om företagaransvar. FS fälldes till ansvar. 2.3 Hovrätten för Västra Sverige, dom den 16 december 2010, mål B 1659-10 Åtalet gällde bl.a. grovt skattebrott i samband med en mycket omfattande handel med obeskattade cigaretter. Ett bolag, som var godkänt som upplagshavare, förflyttade cigaretter införda till Sverige från Lettland och Luxemburg i strid med villkoren för uppskov av punktskatt (jfr det i inledningen nämnda brottsupplägget). I och med denna förflyttning lämnade cigaretterna uppskovsförfarandet och därmed inträdde skattskyldigheten. I gärningsbeskrivningen, åtalspunkten 2, angavs att företrädarna för upplagshavarbolaget dels redovisade att någon handel med cigaretter inte hade förekommit vissa perioder trots att så var fallet, dels underlät att inge deklarationer för andra perioder. Det påstods vidare att fyra personer ingick bland företrädarna för upplagshavarbolaget och att de, tillsammans och i samförstånd, hade åsidosatt upplagshavarbolagets redovisningsskyldighet på angivet sätt. I andra hand yrkades det ansvar för anstiftan eller medhjälp.
- Endast en av de åtalade personerna, MB, i den nu aktuella delen av målet var föremål för prövning i hovrätten. Han saknade en formell ställning i upplagshavarbolaget. I domskälen förklarade hovrätten att det därför krävdes att MB var att anse som faktisk företrädare för upplagshavarbolaget för att han skulle kunna ådömas ansvar som gärningsman. Ifråga om begreppet faktisk företrädare hänvisade hovrätten i likhet med de tidigare refererade hovrättsavgörandena till NJA 1993 s. 740 och anförde därefter följande. ”I målet har framkommit att [MB] har haft en aktiv och central roll för införseln av cigaretterna. Det har dock inte framkommit någonting som utvisar att [MB] har haft en faktisk maktposition med företrädarställning i [upplagshavarbolaget]. [MB:s] roll har därmed inte varit sådan att han har att ansvara för underlåtenheten att lämna punktskattedeklarationer för [upplagshavarbolagets] räkning såsom gärningsman, men väl som medhjälpare.” MB fälldes sålunda till ansvar i enlighet med andrahandsyrkandet. 2.4 Kommentar till hovrättspraxis En gemensam beröringspunkt för de refererade hovrättsavgörandena är att det bland de tilltalade har funnits en eller flera personer som kan betecknas som huvudmän. De har stått för brottsplan, införskaffat erforderliga bolag, samlat en krets av personer kring sig som medverkat i den brottsliga gärningen och tillsett att bulvaner registrerats som formella företrädare för bolagen. Huvudmännen har inte själva haft någon formell ställning i bolagen. De har vidare på olika sätt deltagit i genomförandet av den brottsliga gärningen. I det har ingått ett åsidosättande av bolagens bokföringsskyldighet och redovisningsskyldighet för skatt och avgift. De har deltagit i genomförandet av de avslutande åtgärderna, däribland att dumpa bolagen på målvakter för att dölja oegentligheterna.