Svensk rättspraxis9 hänvisningar
- NJA 1985 s. 807, Nowolin. I en kort journalistisk artikel införd i Göteborgs-Posten redogjordes för problem som uppstått med madrasser som levererats till ett sjukhem. Rättsskyddet för artikeln var oomstridd och prövades i vart fall inte av någon domstol. Att rättsskydd förelåg måste dock ha varit en förutsättning för prövning av upphovsmannens yrkande om ersättning för intrång i såväl förfoganderätten som den ideella rätten. NJA 1993 s. 390, Journalistavtalet. En mycket kort journalistisk artikel i Falköpings Tidning, närmast i notisform, redogjorde under rubriken ”Vattenverksförbundet investerar för 5,2 milj.” för vad som förekommit vid ett sammanträde med fullmäktige för Skaraborgs Vattenverksförbund. Tingsrätten fann att artikeln ej utgjorde ett verk i upphovsrättslagens mening. Trots det frånföll motparten i hovrätten sin tidigare gjorda invändning om att artikeln skulle sakna verkshöjd, varför domstolarna utgick från att sådant rättsskydd förelåg.
- Göta hovrätts dom 1999-10-04, Mål nr B 974/98, Bootlegskivor. Skivhandlare borde ha undersökt huruvida hans förvärv av skivor hade avseende på tillåtna eller otillåtna exemplar. Hans undersökningsplikt härvidlag (se nedan avsnitt 3.1.6) ansågs också ha betydelse för vad man kunde ha anledning att förvänta sig angående berörda upphovsmäns eventuella samtycke. I fallet fick det anses klarlagt att upphovsmännen — vilka de än kunde vara, uppgifter saknades härvidlag — inte hade lämnat sitt tillstånd till distribution av skivorna. 3.5R(cid:0)(cid:0)ätt att beivra intrång efter överlåtelse av exklusiv rätt NJA 1987 s. 266, Journalistavtalet I. Tolkningen av 1980 års kollektivavtal mellan Svenska Journalistförbundet och Tidningsutgivarna gav vid handen att tidningsarbetsgivaren, oberoende av en artikels författare, är berättigad att beivra intrång som sker genom att tidningsmaterial utnyttjas av annan utan att överlåtelse skett. I fallet hade berörd journalist redan fått ersättning för det olovliga utnyttjandet av intrångsgöraren, vilket inte inverkade negativt på arbetsgivarens möjlighet att påtala intrånget och för sin del begära ersättning. NJA 1993 s. 390, Journalistavtalet II, hänförde sig till samma kollektivavtal, varvid journalisten gjorde gällande att även en artikels författare hade en självständig rätt att beivra sådant intrång i upphovsrätten, och detta även efter det att en exklusiv överlåtelse skett. Högsta domstolen noterade att även om tidningsföretaget/arbetsgivaren förfogade ekonomiskt över det journalistiska materialet så innebar detta inte att journalisten i fråga saknade ekonomiskt intresse såvida utnyttjade skedde utan tillstånd. En journalist hade som upphovsman, oavsett tidigare exklusiv överlåtelse, talerätt avseende intrånget. Jfr nedan under avsnitt 8.3. 3.6U(cid:0)(cid:0)ndersökningsplikt för yrkesmässig handlare NJA 1995 s. 164, Stickad Tunika. För en yrkesmässig handlare, liksom för var och en som saluför produkter som kan vara upphovsrättsligt skyddade, måste det anses föreligga en undersökningsplikt beträffande under vilka omständigheter de alster tillkommit som handlaren köper in och därefter saluför. Vid inköp från en etablerad och välkänd leverantör får undersökningsplikten dock anses mera uttunnad än om inköp sker från framställare som kan misstänkas för att vara benägna att tillhandahålla plagiat. Detta avgörande tar härvidlag främst sikte på det subjektiva rekvisitet.
- NJA 1993 s. 390, Journalistavtalet. En kort tidningsartikel hade publicerats utan tillstånd i en konkurrerande tidning, varvid upphovsmannens namn inte angavs. Då det ej visats i målet att det var praxis att upphovsmannen anges vid publicering av en artikel som har överlåtits, kunde någon kränkning av journalistens rätt enligt 3 § 1 st. URL inte anses ha skett genom underlåtenheten att ange denne som upphovsman.