Rättsfall

NJA 1992 s. 235

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 1992 s. 235

BibTeX

@misc{nja-1992-s-235,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1992 s. 235}},
  year         = {1992},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter

Påföljdsbestämning i narkotikamål1 hänvisning

Martin Borgeke · SvJT 2013 s. 1–70 · 1 ställe

NJA 1992 s. 235: Målet gällde farlighetsgraden hos LSD och ecstacy (MDMA) vid brottsrubricering och straffmätning i mål om narkotikabrott. En man åtalades för försök till smuggling av 1 500 LSDtripper och 240 ecstasytabletter. HD konstaterade att det av utredningen i målet framgick att LSD är farligare än amfetamin med hänsyn främst till att effekterna av rus är oberäkneliga och att preparatet kan orsaka eller i vart fall utlösa kronisk psykisk sjukdom. Också MDMA (ecstasy) syntes enligt HD vara farligare än amfetamin med hänsyn till de hallucinogena effekterna vid större doser och den lockelse som preparatet kan antas utöva på vissa ungdomsgrupper. Inget av preparaten kunde emellertid anses lika farligt som heroin eller kokain. Påföljden blev fängelse tre år.NJA 1981 s. 1076: Avgörandet innebär att konkreta föremål som har · p. 29 · s. 21

Högsta domstolen revolutionerar narkotikabrotten1 hänvisning

Petter Asp · SvJT 2011 s. 659–668 · 1 ställe

Om man kort ska förklara de kritiska resonemangen kan man lämpligen börja med att ställa upp en lista över hur den allmänna farligheten hos olika preparat har bedömts. Vad gäller farlighet kan man, med ovan angivna reservationer, uppställa en lista som ser ut ungefär såsom följer (se bl.a. NJA 1983 s. 754 I och II, NJA 1992 s. 235 och NJA 2002 s. 365):Tabellernas tillförlitlighet och representativitet · p. 7 · s. 664