Rättsfall

NJA 1991 s. 481

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 1991 s. 481

BibTeX

@misc{nja-1991-s-481,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1991 s. 481}},
  year         = {1991},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

15 hänvisningar i 5 artiklar · 15 stycken/fotnoter

Bevisbördefrågor vid fel i tjänst6 hänvisningar

Torben Beck Johansson, Marcus Lindkvist · SvJT 2021 s. 641–654 · 6 ställen

Se bl.a. NJA 1991 s. 481. Högsta domstolen uttryckte inte föremålet för tvisten som en sedvanlig tvist om fel, utan istället som en fråga om ett motorhaveri haft sin orsak i ett fel vid en tidigare reparation (tvisten handlade om rätt till betalning för en senare reparation). Högsta domstolen utrycker sig i dessa delar om bevisning av ”skadeorsaker”, och att det är tillräckligt att beställarens orsak är klart mer sannolik än säljarens.fotnot 7 · s. 643
Johansson, a.a., avsnitt 4.7.1, som hänvisar till NJA 1991 s. 481; Heuman a.a. s. 316 ff. Jrf. NJA 1991 s. 481 och NJA 1973 s. 493 angående bristande noggrannhet och omsorg vid utförande av tjänster vars resultat kan besiktigas.fotnot 16 · s. 644
Även i sådana fall kan det finnas skäl att justera beviskravet, NJA 1991 s. 481.fotnot 33 · s. 652

Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–20191 hänvisning

Johnny Herre, Svante O. Johansson · SvJT 2020 s. 828–1071 · 1 ställe

I NJA 2015 s. 233 fick HD anledning att åter behandla bl.a. frågan om bevisbörda och beviskrav rörande fel i varan, i det enskilda fallet i en köpt båt. HD konstaterade här att fel kan röra flera skilda faktorer eller rättsfakta och att det inte är givet att bevisbörda och beviskrav är desamma för de olika faktorerna. Liksom i ”Den skadade dörren” NJA 2013 s. 524 — och NJA 1993 s. 764 — uttalades att utgångspunkten är att den som har bevisbördan har att styrka eller visa att en viss omständighet föreligger. Dock måste enligt HD beviskravet för fel i vissa fall nyanseras, ”bl.a. utifrån vad som gäller för möjligheten att säkra bevisning och vad som kan förväntas av parterna i detta avseende”. Vad gäller särskilt kravet på orsakssamband är detta ofta svårt att visa. Det kan vara ett skäl för ett lägre beviskrav. Så blev fallet i NJA 1991 s. 481 (se Herre, SvJT 2005 s. 671 f.) där det ansågs tillräckligt att skadeorsaken framstod som klart mera sannolik än den som hade åberopats av motparten; det beviskravet tillämpades också av HD i 2015 års fall rörande frågan om förklaringen till att vatten trängt in i bränsletankarna på den köpta båten. Härutöver konstaterades att av betydelse för bedömningen av beviskravet är sådant som (1) den materiella rättsregelns ändamål, (2) vad som allmänt sett framstår som sannolikt och (3) felets typ.Förpliktelsernas innehåll · p. 62 · s. 911

Perspektiv på prejudikat: En empirisk undersökning av tingsrätternas bruk av Högsta domstolens rättspraxis i tvistemål4 hänvisningar

Mattias Derlén, Johan Lindholm · SvJT 2019 s. 751–772 · 4 ställen

Bevisläget vid brott mot sekretessavtal — förhindrar lagen om företagshemligheter avtalsdispositioner?1 hänvisning

Daniel Waerme · SvJT 2009 s. 1051–1061 · 1 ställe

Se t.ex. NJA 2006 s. 721, NJA 1992 s. 113, NJA 1984 s. 501 I och II, NJA 1991 s. 481, Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, s. 63 f., Westberg, JT 1992–93 s. 156 och Lindell, Civilprocessen, 2 uppl., Uppsala 2003, s. 509 ff.fotnot 31 · s. 1058

Svensk rättspraxis Förmögenhetsrätt 1978–20043 hänvisningar

Johnny Herre · SvJT 2005 s. 550–760 · 3 ställen