Rättsfall

NJA 1991 s. 255

Citera

NJA 1991 s. 255

BibTeX

@misc{nja-1991-s-255,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1991 s. 255}},
  year         = {1991},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

7 hänvisningar i 4 artiklar · 7 stycken/fotnoter

Påföljdsbestämning i narkotikamål2 hänvisningar

Martin Borgeke · SvJT 2013 s. 1–70 · 2 ställen

NJA 1991 s. 255: En kurir hade vid flera tillfällen tagit befattning med stora mängder narkotika (när han greps 14 kg amfetamin). Det rörde sig om en organiserad, yrkesmässig och internationell verksamhet av stor omfattning. Vid en sådan brottslighet utgör enligt HD kuriren som regel en viktig länk i distributionskedjan. Brottsligheten förtjänade därför ett strängt straff. Påföljden blev fängelse tio år.NJA 1981 s. 1076: Avgörandet innebär att konkreta föremål som har · p. 24 · s. 20
I sin dom tar HD upp hur en gärning av en kurir bör bedömas. I denna del hänvisar HD till rättsfallet NJA 1991 s. 255. Det fallet avsåg en avancerad kurirverksamhet som enligt HD borde föranleda ett strängt straff. HD framhåller att kurirens gärning många gånger inte bör bedömas så strängt som skedde i 1991 års fall. Inte sällan är kuriren utnyttjad av andra. Han eller hon får regelmässigt bara en blygsam ersättning. Och ofta har kuriren bristfällig information om i vilket sammanhang som smugglingen sker. HD:s slutsats blev att det finns anledning att beakta omständigheter av detta slag vid den nyanserade bedömning som ska göras av även kurirens gärning.De efterföljande domarna · p. 105 · s. 44

Högsta domstolen revolutionerar narkotikabrotten1 hänvisning

Petter Asp · SvJT 2011 s. 659–668 · 1 ställe

För det första blir det intressant att se — och det kommer uppenbarligen att få mycket stor betydelse — hur man hanterar de fall som kan betecknas som mer eller mindre kontextlösa. Här tänker jag närmast på s.k. kurirfall där det inte finns mycket annat än mängd och art att gå på därför att den tilltalade tiger eller dennes berättelse är sådan att den kan lämnas utan avseende, men brott är styrkt. Det skulle kunna hävdas att det i dessa fall inte föreligger, eller i vart fall inte är visat att det föreligger, någon sådan kontext (delaktighet i organiserad narkotikahandel etc.) och som motiverar tillämpning av den övre delen av straffskalan. Det skulle emellertid också kunna hävdas att mängden i många fall — eventuellt i kombination med vissa ytterligare omständigheter — indikerar att fråga är just om ett sådant fall där det enligt motiven och Högsta domstolens avgörande kan finnas skäl att tillämpa den övre delen av straffskalan. Frågan kan med andra ord sägas gälla hur mycket man behöver veta om kontexten för att tillämpa vad man skulle kunna kalla det strängare synsättet. Jag har naturligtvis inga säkra svar i detta avseende, men i fall som gäller smuggling av stora mängder narkotika torde åtminstone emellanåt kunna sägas att det jag här har kallat kontexten (dvs. kopplingen till den organiserade handeln med droger osv.) bör kunna anses styrkt utan särskild bevisning härom. (Jfr här NJA 1991 s. 255 angående kurirernas roll narkotikahandeln.)Faktorer vid sidan av de som tabellerna bygger på · p. 2 · s. 666

En ny strafflindringsgrund3 hänvisningar

Thomas Olsson · SvJT 2010 s. 483–490 · 3 ställen

Suum cuique — om påföljdsbestämning och behovet av påföljdspraxis1 hänvisning

Magnus Ulväng · SvJT 2006 s. 828–841 · 1 ställe

Det kan noteras att kurirer ofta ingår i organiserad smugglingsverksamhet med vinstsyfte, vilket normalt anses förtjäna stränga straff (se bl.a. NJA 1991 s. 255). Kurirfall behöver således inte vara några ”normalfall”.fotnot 20 · s. 839