Om rättsinstitutet kafalah i svensk internationell privat- och processrättslig belysning2 hänvisningar
- Se 4 kap. 22 § föräldrabalken där det klargörs att adoptivbarn ska ses som adoptivföräldrarnas barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. 1 5 Konventionen är införd i svensk rätt genom lag (2012:318) om 1996 års Haagkonvention. 16 Konventionen är införd i svensk rätt genom lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. 17 Bestämmelser om familjehem återfinns primärt i socialtjänstlag (2025:400) (SoL). Se särskilt 9 kap. 18 Se SOU 2025:61, s. 555. 19 Se vidare SOU 2005:111, s. 120. 2 0 Se vidare SOU 2020:63, s. 827 f. 21 NJA 1991 s. 21. 22 EU-domstolens avgörande av den 26 mars 2019 i mål C-129/18, SM mot Entry Clearance Officer, UK Visa Section, EU:C:2019:248 (SM-fallet). 23 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (rörlighetsdirektivet). 24 Mål C-129/18, p. 41 och 44. 2 5 Mål C-129/18, p 52–56. 26 Mål C-129/18, p 57–60. 27 Mål C-129/18, p 67. 28 Mål C-129/18, p 69. 29 Mål C-129/18, p 70. 30 Se vidare om SM-fallets betydelse Jault-Seseke, Fabienne, ”Recognition of Kafala in European Member States: Need for a Uniform Approach?” i Children in Migration and International Family Law (Arnold, Stefan & Heiderhoff, Bettina [red.]), Springer 2024, s. 287–292. (cit. Jault-Seseke 2024). 3 1 Se vidare Bruijnen 2025, s. 35–36. 32 Se exempelvis Europadomstolens avgörande av den 16 december 2014 i mål Chbihi Loudoudi mot Belgien, CE:ECHR:2014:1216JUD005226510 och avgörande av den 4 oktober 2012 i mål Harrodji mot Frankrike, CE:ECHR:2012:1004JUD004363109. 33 Ett exempel på en dylik individuell bedömning som Högsta domstolen tillämpat vid behandlingen av ett annat typfrämmande rättsinstitut (mahr) återfinns i NJA 2017 s. 168. Behovet av att dessa situationer måste bedömas individuellt betonas också av Jault-Seseke 2024, s. 291. 3 4 Huvudregeln i 2019 års Bryssel II-förordningen, artikel 7 är att domsrätt i frågor om föräldraansvar är där barnet har hemvist. I 1996 års Haagkonvention är utgångspunkten, artikel 5, densamma. 35 Rådets förordning (EU) 2019/1111 av den 25 juni 2019 om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (2019 års Bryssel II-förordning). 3 6 Frånvaron av möjlighet för ett barn att uttrycka sin egen vilja nämns även av Bruijnen som en möjligt grund för ordre public. Se vidare Bruijnen 2025, s. 300–301. 3 7 Centralmyndigheten för svenskt vidkommande när det gäller samarbeten inom ramen för 1996 års Haagkonvention och 2019 års Bryssel II förordning finns på Utrikesdepartementet. Se vidare: https://www.regeringen.se/uds-reseinformation/- internationella-familjefragor/internationella-barnskyddsarenden/. 38 Efter samtal med representanter från centralmyndigheten vid UD har det bekräftats att myndigheten hanterat en ”handfull” ärenden som involverat kafalah under de senaste 10 åren. En absolut majoritet av dessa har rört frågor med ursprung från Marocko. 3 9 Jfr NJA 1991 s 21. 40 Bruijnen kommer till en liknande slutsats, Bruijnen 2025, s. 291 ff. Se också generaladvokatens yttrande i mål C-129/18, EU:C:2019:140 (SM-fallet), p. 57. 41 Se, för en mer utvecklad diskussion, Bruijnen 2025, s. 289–298. 42 Se Bruijnen 2025, s. 293 (para. 634) med vidare hänvisningar. 4 3 Se vidare Bruijnen 2025, s. 292–295. 44 Avgörande från EU-domstolen (tredje avdelningen) av den 7 april 2022 i mål C-568/20, J mot H Limited, EU:C:2022:264. 45 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet, och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (omarbetning) (2012 års Bryssel I-förordning). 46 Se exempelvis EU-domstolens avgörande i mål C-148/02 (Garcia Avello), EU:C: 2003:539 och mål C-353/06 (Grunkin och Paul), EU:C:2008:559. 47 Se EU-domstolens avgörande i mål C-673/16 (Coman), EU:C:2018:385. 4 8 I mål C-673/16 (Coman) konstaterade EU-domstolen att ett samkönat gift par måste betraktas som makar vid tolkning av rörlighetsdirektivet, även om samkönade äktenskap i övrigt inte måste erkännas rättsverkningar i den aktuella medlemsstaten. Se också EU-domstolens dom av den 25 november 2025 i mål C-713/23 Trojan mot Wojewoda Mazowiecki EU:C:2025:917. I detta senare avgörande slår EU-domstolen fast att funktionsfördraget och EU-stadgan i vissa situationer kan hindrar en medlemsstat från att vägra erkänna ett samkönat äktenskap. 49 Se för vidare diskussioner om omvandling av kafalah till adoption, Bruijnen 2025, s. 269–287. 50 Lag (2018:1289) om adoptioner i internationella situationer. 51 Slutsatsen att det måste ske en individuell, in casu, bedömning har stöd av EUdomstolens avgörande i SM-fallet. Det var också en av de viktigaste slutsatserna i det europeiska forskningsprojektet FAMIOMOVE, vars viktigaste forskningsresultat publicerades i antologin ”Children in Migration and International Family Law” som nämns i fotnot 3.
- En avslutande särskild fråga gäller adoption. Jag har tidigare betonat att ett kafalah-arrangemang inte är en adoption och enligt mitt förmenande ska därför kafalah inte kvalificeras som en adoption och följaktligen inte heller erkännas som en sådan. Det hindrar inte att kafalaharrangemanget får betydelse i samband med ett beslut om adoption (som exempelvis var fallet i NJA 1991 s. 21) och det hindrar inte att ett kafalah-arrangemang i andra länder omvandlas till en adoption. Ett sådant adoptionsbeslut omfattas inte av 2019 års Bryssel II-förordning, men det omfattas av den svenska internationella adoptionslagstiftningen. Utgångspunkten i dessa sammanhang är att ett utländskt beslut om adoption gäller i Sverige om det också gäller i den stat där antingen adoptivbarnet eller adoptivföräldrarna har sin hemvist. Det är med andra ord fullt möjligt att ett kafalah-arrangemang som i utlandet omvandlats till en adoption därigenom indirekt erkänns i Sverige.