Grannelagsrättsligt skadeståndsansvar2 hänvisningar
- Ett exempel från relativt modern praxis är NJA 1990 s. 71. Målet är för övrigt ett exempel på att granntvister inte sällan rör relativt bagatellartade frågor. I rättsfallet hade en fastighetsägare klippt en oxelhäck som växte i gränsen mot en annan fastighet. Grannfastighetsägaren stämde klipparen på skadestånd för bland annat ökad insyn. Då häcken under en lång rad år hållits nedklippt och då oxelhäckar, enligt Högsta domstolen, normalt hålls nedklippta hade den klippande fastighetsägaren fog att kräva att grannen medverkade till att hålla häcken nedklippt. Mot den bakgrunden fanns ingen rätt till ersättning för ökad insyn. Även om Högsta domstolen inte uttryckligen hänförde sig till orts- och allmänvanlighetsresonemang var det avgörande i målet att det förelåg en form av sedvänja kring såväl hur den enskilda oxelhäcken som oxelhäckar i allmänhet brukar klippas, och att sedvänjan var gällande redan vid tiden då grannen förvärvade sin fastighet.
- Vidare bör uttrycket ”hänsyn” innebära att endast mer eller mindre avsiktligt handlande kan omfattas av hänsynsregelns tillämpningsområde. Ett agerande eller en underlåtenhet som skadevållaren varit helt omedveten om kan svårligen anses som bristande hänsyn. Enligt Bengtsson bör oaktsamma förbiseenden och liknande sällan kunna betraktas som ett bristande hänsynstagande. I sådana situationer förutsätter skadeståndsskyldighet att strikt ansvar föreligger. Därmed naturligtvis inte sagt att skadevållaren måste ha varit medveten om de fulla konsekvenserna av handlandet för den skadelidande för att ansvar baserat på hänsynsregeln ska inträda. Även underlåtenhet att agera kan ses som uttryck för bristande hänsyn. Det framgår av bland annat det ovannämnda rättsfallet NJA 1990 s. 71 där Högsta domstolen uttalade att inte endast positivt handlande utan även underlåtenhet att handla kan innefatta ett åsidosättande av grannelagsrättsliga förpliktelser.