- Om avgörandet är meddelat i ett land som inte är en EUmedlemsstat (så var fallet i det nu diskuterade målet Ö 2475-12) tilllämpas lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL). Enligt 3 kap. 8 § IÄL är det Svea hovrätt som, efter att ha berett den andra parten tillfälle att yttra sig, ska pröva om det utländska avgörandet om äktenskapsskillnad ska gälla i Sverige. Enligt förarbetena utgörs den materiella prövningsramen i sådana fall av 3 kap. 7 § samma lag. Av den bestämmelsen följer att ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad ska gälla i Sverige om det, med hänsyn till makes medborgarskap, hemvist eller annan anknytning, förelåg skälig anledning att talan prövades i den främmande staten. I NJA 1989 s. 95 prövades om ett dokument till styrkande av äktenskapsskillnad genom förskjutande enligt marockansk islamisk lag innefattat ett sådant beslut som kan förklaras gälla i Sverige enligt 3 kap. 8 § IÄL. HD uttalade i det målet att förskjutande enligt islamisk rätt i princip är att betrakta som en sådan privat äktenskapsskillnad vars giltighet inte kan prövas enligt 3 kap. 8 § IÄL. Dock fann HD i det fallet att det faktum att ”förskjutandet i enlighet med tillämplig nationell lag sker genom en inför domstol eller myndighet angiven förklaring, vilken på ett betryggande sätt registreras i form av ett officiellt dokument” innebär att det dokumentet är tillräckligt underlag för prövning enligt nämnda lagrum av äktenskapsskillnad i Sverige. Av det avgörandet tycks alltså följa att det åtminstone krävs någon form av myndighetsbeslut för att ett utländskt avgörande ska erkännas. Det förefaller dessutom som om beslutets giltighet i hemlandet utgör krav för stadfästande och att det omfattas av nämnda prövning.
- Sedan HD meddelade sitt beslut i NJA 1989 s. 95 har det svenska rättssystemet genomgått stora förändringar. Bl.a. har svensk lag underställts EU-rätten och ställningen för EKMR har stärkts i såväl nationell svensk rätt som i EU-rätt. En prövning enligt 3 kap. 8 § IÄL måste därför även omfatta de krav som EKMR uppställer. I svensk rätt är skilsmässa visserligen ett tämligen liberaliserat och okomplicerat juridiskt förfarande. Utöver att betala ansökningsavgiften om 450 kr krävs det, för det fall parterna inte är överens om att skiljas eller om de varaktigt bor tillsammans med barn under 16 års ålder, sex månaders betänketid. Oaktat det enkla ansökningsförfarandet kan en äktenskapsskillnad vara av stor betydelse för de inblandade och det framgår av artikel 6 i EKMR att ”var och en” är tillförsäkrad en rättvis förhandling i tvist om en sådan civil rättighet.
Rättsfall
NJA 1989 s. 95
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1989 s. 95
BibTeX
@misc{nja-1989-s-95,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1989 s. 95}},
year = {1989},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
5 hänvisningar i 3 artiklar · 5 stycken/fotnoter
Muslimsk familjerätt - i svenskt perspektiv2 hänvisningar
- En förutsättning för att en muslimsk skilsmässa, som i princip har karaktär av en privat rättshandling, skall godtas i Sverige är att en utländsk myndighet har medverkat i förfarandet och att någon form av officiell dokumentation och registrering finns (NJA 1989 s. 95).
- Ankara 1990. Refererade rättsavgöranden Svensk rätt Högsta domstolen NJA 1986 s. 338 NJA 1989 s. 95 NJA 1989 s. 600 NJA 1991 s. 241 NJA 1992 s. 93 NJA 1992 s. 566 NJA 1993 s. 277 NJA 1998 s. 184 Rättsfall från hovrätt RH 1993:52 RH 1993:116 RH 1999:68 Rättsfall från kammarrätt Kammarrätten i Jönköping, 1990-09-14, mål nr 12275-1992 Den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna Marckx, Judgement 13th of June, 1979 Publ. ECHR, Series A, Vol. 31 Elektroniska siter Samtliga siter besökta den 26 september 2001 www.law.emory.edu/IFL www.netiran.com www.unhchr.ch/tbs/doc.nsf