Rättsfall

NJA 1989 s. 315

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 1989 s. 315

BibTeX

@misc{nja-1989-s-315,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1989 s. 315}},
  year         = {1989},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter

2016/1291 hänvisning

Sanna Wolk · SvJT 2016 s. 129–137 · 1 ställe

Svenska domstolar har kontinuerligt beaktat och följt EU-rätten. Exempelvis har Högsta domstolen beaktat ett förslag till infosocdirektivet i sin dömande verksamhet. I NJA 2000 s. 292, som rör länkning till upphovsrättsligt skyddat material, accepterade domstolen inte vad som framförts i svensk doktrin om vad som borde utgöra gällande rätt. Domstolen tog i stället en annan ställning i frågan och utgick från vad som med stor sannolikt skulle utgöra EU-rätt med beaktande av ett förslag till det nu gällande infosocdirektivet. Men även om EU-rätten har haft och ska ha genomslag i svensk immaterialrätt, är det emellertid inte alltid som svenska domstolar har överblick över den utveckling som sker vid EU-domstolen. Under 2015 utgick t.ex. Svea hovrätt från äldre svensk praxis och kom fram till en slutsats som inte har stöd i EU-rätten på ett för Sverige harmoniserat område (FT 6377-14, dom den 17 mars 2015). Målet rör frågan om en oljemålning utgjorde intrång i en porträttbild. I domen framhålls att en framställning av ett exemplar av ett porträtt endast sker om det är ett ”relativt precist återgivande av fotografiet”. Domstolen menar att det inte finns vägledande praxis och med stöd i svensk doktrin framhålls att skyddsomfånget för porträtt är särskilt snävt och om en konstnär använder annans porträttbild som underlag så räcker små variationer för att det inte ska vara fråga om upphovsrättsintrång (jfr NJA 1989 s. 315). Av EU-domstolens praxis framgår emellertid den motsatta ståndpunkten enligt mål C-145/10 Painer. EU-domstolen framhåller att för porträttfotografier ska skyddet ”inte vara svagare än det skydd som ges andra verk” (punkten 98).Några sammanfattande ord om immaterialrättens utveckling · p. 3 · s. 136

Svensk rättspraxis1 hänvisning

Jan Rosén · SvJT 2004 s. 146–197 · 1 ställe

NJA 1989 s. 315, Evert Taube. En tecknare, som hade använt två pressfoton av Evert Taubes ansikte som förlaga för två teckningar, påstod att han härvid inte hade framställt kopior av fotografierna utan återgivit dessas motiv i bearbetad form. Högsta domstolen kom till samma slutsats och fann således att exemplar av fotografierna ej framställts vid utförande av teckningarna. Rättsskyddet enligt den dåmera gällande FotoL gentemot bearbetningar i annat än fotografisk teknik var onekligen svagt, vilket detta fall bekräftar. Även vid en prövning på grundval av 49 a § URL torde utgången ha blivit densamma som i 1989 års HD-fall. Men såvida fotografierna i fråga skulle anses uppvisa originalitet är det sannolikt att Högsta domstolen numera hade kommit till en annan slutsats.Inledning · p. 36 · s. 163