Rättsfall

NJA 1989 s. 20

Citera

NJA 1989 s. 20

BibTeX

@misc{nja-1989-s-20,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1989 s. 20}},
  year         = {1989},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

10 hänvisningar i 6 artiklar · 10 stycken/fotnoter

Sakägarbegreppet i fastighetsbildningslagen5 hänvisningar

Marc Landeman · JT 2024 s. 46–84 · 5 ställen

Se 5 kap. 33 a § 1 st. FBL och 7 kap. 13 § FBL, där den senare hänvisar till den första. Det kan noteras att bestämmelsen infördes 1989 i samband med en reform av fastighetsbildningslagen. Före denna tid fanns det ingen möjlighet till förordnande av varken servitut eller nyttjanderätter, utan sakägarna var i så fall nödgade att träffa frivilliga överenskommelser om en rättighets fortsatta existens. Om någon sådant överenskommelse inte kunde komma till stånd kunde dock rättighetsinnehavaren vara berättigad till ersättning. Se t.ex. NJA 1989 s. 20.fotnot 14 · s. 49
Se 5 kap. 12 § FBL och vidare 5 kap. 10–11 §§ FBL. Jfr vidare NJA 1989 s. 20.fotnot 19 · s. 50
Jfr NJA 1989 s. 20 där ersättningsfrågan behandlades även om någon ersättning inte utgick p.g.a. processuella skäl.fotnot 20 · s. 50

Proportionalitetsbedömning vid detaljplaneläggning. Åkers Runö1 hänvisning

Marc Landeman · JT 2023 s. 914–937 · 1 ställe

Noterbart är att en ersättningsrätt med stöd av RF har befunnits föreligga även i situationer som inte varit en rådighetsinskränkning. Se NJA 1989 s. 20 och NJA 2007 s. 695.fotnot 83 · s. 935

Högsta domstolen fortsätter omvandlingen av skadeståndsrätten1 hänvisning

Bertil Bengtsson · SvJT 2014 s. 431–439 · 1 ställe

Jfr NJA 1989 s. 20, där grundlagsregelns utformning lär ha spelat en roll för ledamöternas resonemang.fotnot 9 · s. 438

Skadestånd vid brott mot regeringsformen?1 hänvisning

Bertil Bengtsson · SvJT 2011 s. 605–629 · 1 ställe

Det går knappast att finna en motsvarighet till detta rättighetstänkande i traditionell svensk skadeståndsrätt. Man har visserligen på en punkt diskuterat möjligheten till ersättning när en rättighet åsidosatts: när det gäller rätten till egendom enligt 2 kap. 15 § (tidigare 18 §). Men bakgrunden är att här faktiskt talas om ersättning vid expropriativa förfoganden eller rådighetsinskränkningar. Frågan har blivit om ett ingrepp i den enskildes egendom haft sådan karaktär att rätteligen ersättning borde utgå enligt grundlagsregeln trots att det inte finns något stöd för detta i annan lag (jfr bl.a. NJA 1989 s. 20). Vid överträdelser av andra rättighetsregler finns inte någon ersättningsbestämmelse i RF att ta fasta på, och då är det svårare att komma fram till ett skadestånd — bl.a. just vid (någorlunda) ursäktliga felbedömningar.En ny ansvarsprincip? · p. 3 · s. 608

Enskildas rättsskydd vid lagstiftarens försummelse — om estoppelargumentet i svensk rätt1 hänvisning

Martin Mörk, Magnus Hermansson · SvJT 2008 s. 229–261 · 1 ställe

Högsta domstolen fick i NJA 1989 s. 20 anledning att tangera frågeställningen. Målet rörde en fastighetsreglering som hade överklagats av K.D. på den grunden att hans jakträtt i de berörda fastigheterna skulle utplånas om fastighetsregleringen genomfördes. Någon ersättning för detta skulle inte utgå. Högsta domstolen ifrågasatte om regleringen inte stod i strid med bestämmelsen om vederlag i 2 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Vidare konstaterade Högsta domstolen att frågan om ersättning inte hade aktualiserats i målet. Justitierådet Bertil Bengtsson, som deltog i avgörandet och framförde en skiljaktig mening, har senare kommenterat rättsfallet med att majoriteten kan ha varit beredd att döma ut sådan ersättning.Ersättning enligt 2 kap. 18 § regeringsformen · p. 6 · s. 254

Miljöbalkens återverkningar1 hänvisning

Bertil Bengtsson · 2001, s. 1–232 · 1 ställe

Se prop. 1997/98:45 II s. 516. Ett stöd för detta ger NJA 1989 s. 20; jfr också Bengtsson, Ersättning vid offentliga ingrepp I (1986) s. 192 ff.fotnot 536 · s. 187