Rättsfall

NJA 1987 s. 552

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 1987 s. 552

BibTeX

@misc{nja-1987-s-552,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1987 s. 552}},
  year         = {1987},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter

Svensk rättspraxis1 hänvisning

Carl Hemström · SvJT 2005 s. 18–81 · 1 ställe

De fall som gäller tvångslikvidation på grund av kapitalbrist — tidigare ABL 13:2 och numera 13:12–19 — behandlas ovan under rubriken Personligt betalningsansvar i anledning av kapitalförlust. 1.8 Upplöst bolags partshabilitet NJA 1982 s. 820 I och II: Aktiebolag som varit parter i tvistemål hade under målens handläggning i domstol blivit upplösta efter konkurs. HD fann det inte föreligga någon omständighet till följd varav det i dessa båda fall fanns anledning göra undantag från huvudregeln att upplöst aktiebolag saknar rättskapacitet och därmed partshabilitet. — Sedan ett aktiebolags konkurs avslutats utan överskott och bolaget således enligt ABL 13 kap. 19 § första stycket i dess dåvarande lydelse var upplöst, väcktes mot bolaget talan om skadestånd på grund av arbetsskada under hänvisning till att vid olyckstillfället gällde en av bolaget tecknad ansvarsförsäkring. Sådana omständigheter ansågs dock inte föreligga att det upplösta bolaget kunnat vara part i målet, se NJA 1987 s. 552. Inte heller fick ett aktiebolag som upplösts genom en konkurs som avslutats utan överskott föra talan om skadestånd mot revisor och bank som anlitats av konkursförvaltaren i konkursen, se NJA 1988 s. 374. Och då talan väckts mot ett aktiebolag angående skadestånd men denna avvisats på grund av en mellan parterna i avtal intagen skiljeklausul, har bolaget försatts i konkurs som avslutats utan överskott. Den till HD fullföljda besvärstalan har i detta fall avvisats enär bolaget blivit upplöst, se NJA 1993 s. 723. Ett efter konkurs upplöst bolag ansågs med hänsyn till omständigheterna inte kunna fullfölja en före konkursen påbörjad civilprocess, se NJA 1999 s. 237. Men däremot fann HD i NJA 1988 s. 110 att hinder inte kunde anses föreligga för ett upplöst aktiebolag att föra talan mot det beslut varigenom bolaget försatts i konkurs och i NJA 1996 s. 459 inte heller mot ett beslut om bolagets försättande i likvidation. I NJA 1998 s. 608 har ett aktiebolag som upplösts genom konkurs ansetts ha rätt att ansöka om resning beträffande beslutet att försätta bolaget i konkurs. Och då ett i konkurs försatt aktiebolag efter konkursens avslutande utan överskott trots detta trätt i likvidation med en av PRV förordnad advokat som likvidator vilket registrerats i aktiebolagsregistret, har, konstaterar HD, bolaget ånyo rättssubjektivitet och partshabilitet, och bolaget har därmed i NJA 2000 s. 144 förklarats kunna vara part i en före konkursen påbörjad rättegång. 1.9 Frågor med koppling till reglerna om ökning av minimikapitalet till 50 000 respektive 100 000 kronor Aktiebolag som avförts ur aktiebolagsregistret på grund av att dess aktiekapital inte uppgick till 50 000 kronor vid utgången av år 1981 och som då varken trätt i likvidation eller försatts i konkurs kunde inte därefter försättas i konkurs, se NJA 1982 s. 754. (Annan utgång i RH 40 och 50:82.) Sedan borgenär ansökt om ett bolags försättande i konkurs återkallades ansökningen och avskrevs konkursärendet. Bolaget var redan före avskrivningsbeslutet upplöst enligt de aktuella övergångsbestämmelserna och har därför inte ansetts behörigt att söka återställande av försutten tid för fullföljd av talan mot avskrivningsbeslutet, se NJA 1983 s. 801. Ansvar för bolagets skulder för styrelsesuppleant som inte tjänstgjort som styrelseledamot har inte ansetts föreligga enligt de aktuella övergångsbestämmelserna, se NJA 1985 s. 439, RH 4:85. Beträffande styrelseledamots ansvar för skatter och avgifter se NJA 1986 s. 655, RH 1990:79 och 2000:24. Beträffande undanröjande av beslut att avföra bolag ur aktiebolagsregistret se RÅ 81 Ref 2:37 och beträffande avskrivning av anmälan till aktiebolagsregistret p.g.a. brist i anmälningshandlingarna se RÅ 85 Ref 2:17.Av NJA 1981 s. 1117 framgår att styrelsekapitlets jävsregel i 1944 års · p. 49 · s. 55

Svensk rättspraxis1 hänvisning

Lennart Pålsson · SvJT 2001 s. 770–804 · 1 ställe

Vid prövningen enligt svensk rätt fann HovR att T i och med upplösningen förlorat sin rättskapacitet och därför inte kunnat uppträda som part i skiljeförfarandet, jfr NJA 1987 s. 552. Omständigheterna var enligt HovR:s mening inte sådana att något avsteg från denna regel kunde göras. Vidare hade konkursförvaltaren, sedan hon avstått från att inträda i skiljeförfarandet, inte varit behörig att ta emot delgivning rörande frågor som uppkom i skiljetvisten. Av båda dessa skäl var skiljedomen ogiltig enligt engelsk rätt och kunde följaktligen inte läggas till grund för bedömningen av den förevarande tvisten.Civilprocess- och exekutionsrätt · p. 35 · s. 802