Rättsfall

NJA 1986 s. 489

Citera

NJA 1986 s. 489

BibTeX

@misc{nja-1986-s-489,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1986 s. 489}},
  year         = {1986},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

5 hänvisningar i 4 artiklar · 5 stycken/fotnoter

Femton förmögenhetsrättsliga forskningsresultat - och totalt tjugo konkreta exempel på forskning kring bankjuridiska teman som illustrerar vad en resultatinriktning skulle kunna tillföra i förmögenhetsrätten2 hänvisningar

Claes Martinson · 2018, s. 1–604 · 2 ställen

2016/4601 hänvisning

Karin Åhman · SvJT 2016 s. 460–478 · 1 ställe

I RÅ 1981 2:14 och NJA 1986 s. 489 behandlades uttryckligen frågan om det skulle ha krävts lagstöd enligt 2 kap. RF (dåvarande 12 §). I övrigt verkar det som om denna fråga inte har behandlats i våra prejudikatdomstolar.Tolkningsprinciper och andra principer av betydelse för · p. 4 · s. 474

Ge den enskilde integritetsupprättelse1 hänvisning

Krister Thelin · SvJT 2009 s. 506–518 · 1 ställe

Se NJA 1986 s. 489, bl.a. kommenterat av Hans-Gunnar Axberger i dennes framställning Brottsprovokation (1989). Sammansättningen i USA:s HD avgör utvecklingen där (jfr International Herald Tribune 15.1.09 s. 4).fotnot 27 · s. 516

Skadestånd och Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna1 hänvisning

Iain Cameron* · SvJT 2006 s. 553–588 · 1 ställe

Europadomstolen har konstaterat att en tvångsmässig medicinsk undersökning är ett intrång i rätten till respekt för privatliv. JK argumenterar dock för att det som kan sägas vara “kränkande” i fallet var själva undersökningen. Lagstöd finns för att tvångsundersöka barn i en situation när bl.a. ett sexuellt övergrepp misstänks ha skett. JK menar att brottet mot artikel 8 (att åtgärden beordrades av polisen, istället för socialnämnden) hade liten om någon betydelse alls för kränkningen. JK ställer även frågan om föräldrarnas rättigheter har kränkts. Vidare påpekar JK vilka implikationer denna dom skulle ha för andra situationer där en lagbestämmelse identifierar en befattningshavare som kompetent att utföra en åtgärd men av misstag genomförs denna åtgärd av en annan, t.ex. det välkända ”blodprovsfallet” (NJA 1986 s. 489) när en laboratorieassistent tog ett blodprov istället för en sköterska eller läkare.Effektiva rättsmedel · p. 38 · s. 578